Posts Tagged: Yxskaftkälen

Keramikhästar i vinterkylan.

Keramikhästar i vinterkylan.

Vinterkylan har anlänt. -12 och knusprigt, vackert, vitt. Inomhus går det dock stundtals hett till, när keramikugnen värmer och man brottas med lerklumparna. Keramikhästar galloperar runt i köket, och katten rusar efter

Yxskaftkälen

Ute – lite kylslaget, men när vintersolen  orkar upp kan man bara förundras…

Som ett julkort! Ännu har jag inte blivit hemmablind, utan har vett att uppskatta sceneriet.

Det är nästan skadligt att sitta inne sådana här dagar, men det är lite för kallt att vara ute någon längre stund. Men att sitta i stugvärmen och sörpla kokkaffe ackompagnerad av sprakandet från vedspisen är ett gott alternativ…

Keramikhästar.

En annan väldigt trivsam sysselsättning är min älskade gyttjebrottning. Stengods, ingen drejning, bara frihandsskulptur.

Ceramics. Stone ware, no throwing, only handbuilding or sculpture. Never things I actually can use… 

Av någon besynnerlig anledning har jag fått dille på konstiga keramikhästar. Vet ju inte ens hur de ser ut egentligen, men man får väl se det som en ytterst personlig tolkning av begreppet häst.   https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4st

Fyrkantiga keramikhästar.

Har hunnit bränna tre fyrkantiga med prickar och provar nu att göra runda …

Runda keramikhästar

Tycker att hästar är vackra men skrämmande stora djur, så jag har aldrig känt något större behov att inleda någon mer intim relation med de små liven.

James the Butler med ett sunt intresse för keramik.

Jag är helt nöjd med att dela mitt liv med sambon James the Butler…

Han verkar i sin tur väldigt nöjd med att ta del av min mat och keramik.

Typiskt översocialiserad misse… och kanske, bara kanske, en smula bortskämd.  https://sv.wikipedia.org/wiki/Katt

Höst, keramik, akvarell och böcker.

Höst, keramik, akvarell och böcker.

Fortfarande löv.

Jag har aldrig varit så påverkad av väderlek och årstidsväxlingar som nu. Bor man i en lägenhet i stan känns det inte lika viktigt.

Hösten är vacker… en stund. Bara några stackars sorgliga löv klamrar sig fast vid de nakna träden nu. Det har regnat i veckor och grusvägen är en sörjig katastrof.

Men å andra sidan har den vita morgonmjölken vi simmat omkring i skingrats och det är fortfarande relativt varmt…  Det är höst igen.

 

Keramik & akvarell.

Pottar mest på inomhus. Keramik och akvarell – om vartannat.                Har en plan att göra trädgårdskeramik igen så jag bygger drakar och fåglar.

 

 

Hängde upp en fågelmatare för ett par dagar sedan och det formligen kryllar av små pigga kvitterfinkar.      Riktigt trivsamt att ha ett så intensivt fågelliv inpå knuten och de är ju så vackra… Ska försöka göra talgoxar och nötväckor i keramik. Tog en lur med kisse och väcktes av en talgoxe som satt och pickade på rutan. Fågeln kvittrade och flög till den tomma fågelmataren.  Jag tror hen sa till om att det var dags för påfyllning… men är de verkligen så sluga?

 https://www.wildlifegarden.se/levande-tradgard/fagelskola/?66615996=g-name-a-48-1-

James the Butler på fågelspaning.

Katten James är outtröttlig  i sina fåfänga försök att få sig ett skrovmål. Han tillbringar timmar i trädet  och verkar tycka att spänningen är olidlig. Sen blir han totalt utmattad och ligger som en klubbad säl och trynar…

Typiskt charmig katt!

Kladdar på med akvarellerna och drömmer om att kunna göra vackra, finstämda lågtryck…

Inser dock att det aldrig någonsin kommer att hända…

Läser en hel del också. En av fördelarna med att jobba på bibliotek är ju att man hittar så ohyggligt intressanta böcker som man bara måste läsa hela tiden. För tillfället Roland Paulsens “Tänk om”…                       

Intressant och tankeväckande…

 https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/WbQG8G/roland-paulsen-vi-maste-acceptera-var-oro                                                       https://sv.wikipedia.org/wiki/Roland_Paulsen

Corona –

Corona – Livet i skuggan av en pandemi.

Social distansering, oavbruten rapportering i medierna om coronans härjningar, råd och riktlinjer om hur man ska bete sig, hur många meter man optimalt ska ha som säkerhetsavstånd till andra människor när man rör sig i samhället. Om man ens får röra sig i samhället… 

https://omni.se/polis-med-virushjalm-ska-fa-indien-att-stanna-hemma/a/50g66X

Hela tiden kommer rapporter om antalet döda, smittade och hur många stackars medmänniskor som ligger på intensivvårdsavdelningarna… Folk dör som flugor över hela världen.

Då tänker jag på alla tappra som sliter dag och natt i vården. Hoppas dessa fantastiska människor får ordentlig lön för sin heroiska insats! Applåder och glada tillrop i all ära, men det kanske är dags att höja löner och uppvärdera vissa yrken.

https://www.krisinformation.se/corona

Massarbetslöshet hotar, ekonomin kollapsar, reseförbud, stängda gränser och hela städer och regioner har helt stängt ner…

Ingen borde rimligtvis kunna missa att det är en allvarlig situation – men ändå…

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/fem-krogar-i-stockholm-riskerar-stangas

 

Min vardag med Corona fortskrider ganska normalt. Uppriktigt sagt innebär allt detta inte någon större skillnad, eftersom där jag bor är jag naturligt socialt distanserad. Det finns inga krogar att trängas på, Det finns nästan inga människor att trängas med över huvud taget – något som i normala fall skulle kunna uppfattas som en nackdel. I nuläget får man väl tycka att det är rätt OK.

Den ekonomiska kalabaliken känns inte heller som något akut hot för mig i nuläget. Helt plötsligt är det riktigt skönt att inte ha en massa miljoner på börsen att oroa sig för. Att sitta och se hur den störtdyker och försöka beräkna värdeminskningen måste kännas bedrövligt. Men som sagt… Det är ett problem jag inte har.

Corona till trots… Här handlar livet om mer basala ting. Stöket med att ordna ved för vintern har hållit mig sysselsatt ett bra tag. Kroppen värker, musklerna skriker i protest och jag har våldsam foglossning efter timmar vid vedklyven – men högen växer.

När veden är avklarad kan jag ge mig hän åt mer lustfyllda sysslor. Massor av lera som ska knådas, tummas, kavlas och skulpteras. Tavlor ska målas. Fröer ska planteras och trädgården ska vårstädas… när snön väl har tinat undan. Även om det verkar tämligen fjärran så borde vår och sommar vara på gång…

Vinter. Katten James. Keramikverkstad.

Vinter.

En historiskt mild vinter – än så länge – tuffar på. Det töar så den lilla backen som leder ner till gården har förvandlats till en livsfarlig isbana. Det är tveksamt om jag kan ta mig till jobbet i morgon, men det lär väl visa sig…

Katten James.

Vindarna tjuter runt knuten och ogenomträngligt mörker råder. Katten James har efter flera timmars gnölande äntligen vågat sig ut. Det verkar som om han tror att det är någon som morrar och fräser åt honom när vinden friskar i och vrålar till. Då kommer en tudorkatt galopperande mot hemmets trygghet.

Normalt sitter han i fågelbordet timvis och väntar träget men förgäves på att de stekta sparvarna ska flyga in i hans mun, men i detta oväder föredrar han uppenbarligen att driva matte till vansinne inomhus.

Genomträngande jamanden, lömska bakhåll och attacker när man minst anar det. Om jag försöker måla stjäl han penslarna och försöker döda dem, eller så strimlar han mina akvarellpapper. Just nu försöker han tugga sig in i en förpackning med stengodslera… Suck! Trots katten James ständiga sabotage har jag så sakteliga börjat komma igång med keramiken igen.

Keramikverkstad.

Det tar sig sa mordbrännar´n… Mina planer på att snabbt ställa i ordning en keramikverkstad när jag flyttade kom verkligen av sig. Mer än två år senare har det äntligen börjat hända något på den fronten. Keramikugnen fungerar efter ett besök hos en lokal elfirma. En avbruten säkerhetsströmbrytare och ett trasigt relä åtgärdades så nu fungerar den och jag kan börja skapa odödlig konst igen 🙂

Jag har även roat mig med att plöja igenom alla avsnitt av The great pottery throwdown så nu är inspirationen och lusten på topp.

The Great Pottery Throw Down https://www.youtube.com/playlist?list=PL0V4yyhQvuzrHVUwLytXL2-K9DbrQRRpg

Har till och med börjat fundera på att införskaffa en drejskiva. Något otippat, eftersom jag inte alls kan dreja eller ens tyckt att det varit speciellt kul… Sen vet jag inte vad som är hönan och vad som är ägget. Det kanske blir kul om/när man lär sig. Det lär också visa sig med tiden.

Konstutställningar och sommarfix

Nästan ett år har gått sedan senaste uppdateringen. Jag har inte varit slö, men av olika anledningar har jag inte kommit åt adminpanelen.

Nu är dessa teknikaliteter lösta så på´t igen.

Sommarfix.

Gräsligt ogräsligt.

Merparten av sommaren har passerat och jag inser att jag inte hann med det jag planerade – i vanlig ordning.

Trädgården är i fruktansvärt dåligt skick och odlingarna i växthuset lär inte leverera någon större skörd – om ens någon.

Chiliplantorna är överbefolkade av luskolonier och tomaterna ser tröttare ut än vad jag gör. Som man sår får man skörda sägs det, och det stämmer nog. Det var lite för mycket på gång så jag hann inte alls med i starten.

Å andra sidan är vinterns ved fixad, kabeln till fibern nergrävd och takplåtarna som försva nn under vinterstormarna ersatta .

Tack alla inblandade!

Konstutställningar.

På kreativa fronten har det också stått rätt still, men jag har varit med på två konstutställningar under sommaren.

Dunderutställning med kattens vänner.

Först en samlingsutställning med Galleri Kattens vänner i samband med Dundermarknaden i Strömsund och sen en liten på Lusthuset i byn. Passande nog på Galleri Glada skatan, ett väldigt litet men ack så bedårande galleri.

Lusthuset, Yxskaftkälen
Glada Skatan – ett bedårande litet galleri.
Och lite akvarell och keramik.
eljestness.se
Glada bilder i akryl.

Lusthuset i Yxskaftkälen Dundermarknaden

Planen var att inte ha några konstutställningar och dylikt utan ha tid till både förslappning och diverse sommarfix… Någonstans havererade det.

Bofast i Yxskaftkälen


Bofast i Yxskaftkälen.

Då är det dags att sammanfatta mitt första halvår som bofast i Yxskaftkälen…

Björnfrossa, mörker och SNÖ!

Björnfrossa.

Bofast i Yxen från och med september och det började strålande. På den sjunde dagen gled jag ut på altanen med en kaffekopp i näven, satte mig i hänggungan för att avnjuta koffeinkicken och fick syn på något skumt, obestämbart. Förstod först inte vad det var, men efter en okulärbesiktning insåg jag den gudomliga sanningen. Mitt på den gröna plastmattan jag lagt ut dagen innan låg en bubba! En bubba full av halvsmälta blåbär. Då kom insikten…

Björnbubba på altanen…

bjärvHittade ytterligare två mindre högar på trappan, så den dyngspridande besökaren var antingen lite risig i kistan, eller så hade hen sällis. Hur som helst blev jag ganska nervös och det kändes därefter betydligt mindre lockande att glida ut i mörkret för att inhalera aftonens nikotin. Hade långt gångna planer på att konstruera en ”björnskrämma”, men kom aldrig riktigt till skott.

Rimligtvis borde jag ha större anledning till nervositet om det vore någon granne som uträttat sina behov på min altan, men det kändes ändå som om det blev lite för naturnära. Utvecklade sedemera en invecklad kvällsrökningsritual som bland annat inbegrep vällingklocka och blinkande lampor. Om klangen från klockan skrämde bort eventuella närgångna nallar kan jag bara spekulera, men den satte garanterat fart på byns hundliv.

Time to sum up my first eight months in Yxskaftkälen. In the beginning, September last year, there was nothing but darkness. On the seventh day I found bearshit on the porch which really  made me wonder what the heck I was doing here…

Nature came a little too close. Anyway, this made me a bit nervous and I didn´t smoke after dusk for a while – not before I considered it safe and figured the bears had gone to sleep for the winter. 

Of course it would be a much bigger problem for me if it turned out that it was a neighbour who had left that  little brown gift for me, but I´m still thinking about making some kind of ”scare bear” like some kind of scare crow… Or remember to be extremely noisy when I´m outdoors. I think I´ve heard that there are about 850 brown bears in Jämtland so I probably have to get used to the thought that there might be more bears than humans in and around this village.

Alla har för övrigt hundar… En del bara några stycken – andra har flera hundra jyckar verkar det som… Det finns nog fler hundar än människor i den här byn… kanske till och med fler björnar invånare om jag tänker efter.

Snö.

Min plan var att maxtesta hurvida jag skulle palla att bo här över vintern – och jag måste ha valt den ultimata vintern. Det började snöa tidigt – sen slutade det aldrig.

26063254_1786255644740869_328939403446150203_oNaturligtvis havererade snöslungan redan i den initiala fasen. vilket resulterat i att jag tillbringat mer tid utomhus denna vinter än under de senaste decennierna sammanlagt. Dessutom har jag trimmat gäddhänget (och haft konstant träningsvärk).
Är troligtvis också numera byns driftkucku. Har inte missat något tillfälle att köra fast med bilen i snödrivorna, så med jämna mellanrum har jag fått ringa efter traktorhjälp.
-Hej, det är Maggan. Jag har kört fast….  Lika pinsamt varje gång.                    Har även ringt min traktorburne hjälte när jag behövt hjälp med att skotta bort jättetunga, blöta snömassor efter takras.

– Hej, det är Maggan. Jag har inte kört fast…

Mörker

27709648_1822837361082697_4066328645571945129_oDet blir verkligen riktigt mörkt när man inte har någon gatubelysning i närheten. Inte konstigt alls att man trodde på allehanda trolltyg och oknytt förr i tiden. Men det är faktiskt riktigt vilsamt att vara omgiven av mörker och tystnad. Har för övrigt upplevt fantastiska fullmånar denna vinter. Magiska, upplysta snölandskap där träden kastar långa månskuggor.

Blev så inspirerad att jag satt ute en natt och försökte skriva haiku. (Dock efter att grannar garanterat att björnarna gått i ide.) Ingen odödlig poesi blev till den natten kan jag meddela.

Blå timmen.

23926263_1754783737888060_3962967950313833936_oDet är min fasta övertygelse att merparten av Sveriges befolkning lider av akut brist på D-vitamin vintertid. Månader då man knappt ens hinner notera dagsljus gör något med psyket, själen och kroppen. Hetsade hem direkt efter jobbet för att i alla fall ha så pass mycket ljus att jag skulle hinna bära in ved och få undan snön innan det blev kolsvart. Oftast hann jag inte riktigt, men det var då jag upptäckte den blå timmen.

Någon gång mellan dagsljusets upphällning och det mättade nattmörkrets inträde sveps verkligheten in i blå väntan. Magiskt, stillastående, avvaktande blått ljus som förvandlar omgivningarna totalt, bara för en kort tidsrymd, innan det totala mörkret. Overkligt, surrealistiskt och fantastiskt vackert.

26677689_1796307153735718_2684984462885954832_o (1)Norrsken, stjärnklara nätter och supermånar har förgyllt tillvaron under vintermånaderna. Annars har det mest handlat om oavbrutet snöande och det efterföljande, eviga skottandet. (Empiriska studier visar på ett statistiskt säkerställt samband mellan snödjup och gäddhäng.)

Några snöstormar har också blåst förbi.