Posts Tagged: serier

Det bara fortsätter… Resekostnader. Medborgarens klagan 59.

Det bara fortsätter… Resekostnader. Medborgarens klagan 59.

Bromander, infrastrukturministerns närmaste man, har mångdubbelt högre resekostnader än sina kolleger. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Bild från expressen

Så var det dags igen. Denna gång avhandlas statssekreterare Erik Bromanders resekostnader i media. Sedan Erik Bromander tillträdde efter valet 2014 har han åkt på minst 27 utlandsbesök, ofta till avlägsna länder som Australien, Sydafrika och Brasilien – och oftast i Business class.

”Han reser nästan alltid i business class, i strid med riktlinjerna, och har så mycket ledig tid under resorna att det väckt missnöje på departementet.”  hävdas i artikeln i expressen.         Resekostnader

Även Aftonbladet avhandlar Bromanders globetrottande… http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23780772.ab

I vanlig ordning får vi hoppas att mediernas rapportering inte stämmer med verkligheten… Hur som helst  verkar det vara dags att damma av ett tidigare inlägg:

62B 63 64

http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/arbetet-i-riksdagen/sa-arbetar-ledamoterna/

”De resor ledamöterna gör i sitt riksdagsuppdrag betraktas som tjänsteresor. Ledamotens bostad på hemorten betraktas som tjänsteställe. Det innebär att ledamotens resor från hemorten till riksdagen i Stockholm räknas som tjänsteresor.

Val av färdsätt

Ledamöterna bestämmer själva vilka tjänsteresor de ska göra inom Sverige och vilket färdsätt som är lämpligast med hänsyn till kostnader, tid eller miljö.

Reseräkningarna granskas

Ledamöternas reseräkningar granskas av Riksdagsförvaltningen. I granskningen ingår kontroll av att reseräkningen är korrekt utifrån de reseregler som gäller, att färdvägen är redovisad och att originalkvitton finns bifogade för de utlägg som ledamoten begär ersättning för. Om kompletteringar behöver göras eller om något är oklart kontaktar förvaltningen ledamoten.

Traktamenten – ersättning för tjänsteresor

Ledamoten får traktamente för resor med övernattning mer än 50 kilometer från hemorten. Traktamentet för inrikesresor är 370 kronor per dag, varav 220 kronor är skattefria. Traktamentet för utrikesresor betalas enligt belopp som fastställs av Skatteverket och är skattefritt. Om ledamoten fått fria måltider i tjänsten ska avdrag göras från traktamentet.

Vid resa med övernattning i Stockholm är traktamentet 110 kronor per dag. Det är skattefritt och reduceras inte för fria måltider.

Förlängd vistelsetid

Det är möjligt för ledamoten att komma tidigare eller stanna kvar längre på en plats i samband med en utrikes tjänsteresa om resekostnaderna kan minskas och om den privata delen av vistelsen står i rimlig proportion till tjänstgöringstiden. Om skälet är ett annat får ledamoten själv betala merkostnaderna.

Hotell

Ledamöterna får ersättning för hela kostnaden för hotellrum vid tjänsteresor.

Årskort för tåg och flyg

Alla ledamöter har rätt till ett årskort på SJ. Alternativt kan en ledamot få ett så kallat destinationskort på flyg om han eller hon har långa resvägar eller om det finns andra särskilda behov.

Årskorten får bara användas för tjänsteresor i riksdagsuppdraget eller med anledning av andra statliga uppdrag.

Bilersättning och taxi

Ledamöterna kan använda egen bil och får då ersättning med 26,50 kronor milen, varav 18,50 kronor är skattefria. Om det saknas kollektivtrafik eller om det finns särskilda skäl får ledamöterna ta taxi.

Betalkort

Ledamöterna kan ansöka om att få ett betalkort med personligt betalningsansvar för att betala kostnader i samband med tjänsteresor. Efter resan ska ledamoten lämna in en reseräkning till Riksdagsförvaltningen, där han eller hon redovisar vilka betalningar som gjorts med kortet.

Enskilda tjänsteresor utomlands

De flesta utrikesresor som ledamöterna gör sker tillsammans med ett utskott eller med partigruppen. Det finns också en möjlighet för ledamöterna att få bidrag för enskilda tjänsteresor utomlands. Bidraget är maximalt 50 000 kronor under en mandatperiod. Beslut om enskilda tjänsteresor utomlands fattas av någon av de vice talmännen.”

Hur hinner han?

Man kan ju också fundera över hur karl´n hinner med 27 längre utlandsresor på två år! Han måste vara ett under av effektivitet och en fantastisk tillgång för vårt land med tanke på att han sköta ett krävande heltidsjobb också!!! De flesta heltidsarbetande hinner knappt med en endaste liten utlandstripp på semestern…

STACKAR´N!!!

 

 

Utställning på Atelje Orsta, Nordingrå.

Utställning på gång…

orsta

Jag kommer att ha en utställning på Atelje Orsta i Nordingrå 23/7 -29/7  så jag har börjat botanisera i förråden så smått för att få lite koll på mina keramiska alster. Det handlar om OHYGGLIGA MÄNGDER…

ELJESTNESS PRODUCTION INDEED!!!

Frågan är vad man ska packa med och vad man ska lämna hemma… Inte lätt alls, även om de mer ekivoka och de mest skrymmande alstren kanske får falla i glömska för denna gång.

Eller kanske eventuellt bara något litet, småvulgo – bara som allmän stämningshöjare. Måste fundera mera.             Höga kusten   Världsarv

Exhibition coming up and I have to decide what to bring, and that´s not easy.    High Coast

 

 

Förtroendekapital obefintligt… Medborgaren klagar vidare…

Förtroendekapital obefintligt… Medborgaren klagar vidare…

mona

Att förtroendet för det politiska etablissemanget är ordentligt naggat i kanten framgick med all önskvärd tydlighet när jag hörde följande kommentar på sta´n.

”Jag förstår inte varför det blir sånt pådrag bara för att en politiker far med osanning…

Jag skulle tycka det var mer förvånande med en politiker som håller sig till sanningen.”

Sanning   – om man kan tro på wikipedia…

Politikerförakt     Affären    Googla Mona

Vad är då sanningen?  (Här kommer en liten mini-kurs)

Sanning är ett ord som används såväl i dagligt tal, som inom vetenskapen och inom filosofin. Frågan är både praktisk och teoretisk, inklusive vetenskapsteoretisk.

Sanningens logik 

Sanning ses som betecknande en egenskap hos ett påstående, som kan sägas vara sant eller osant, det vill säga antingen sant eller inte sant det vill säga falskt.

Ett påstående som uppfyller det villkoret har brukat karakteriseras som deskriptivt, alltså beskrivande. Enligt klassisk filosofi var varje meningsfullt påstående deskriptivt. Detta kom att ifrågasättas av Ludwig Wittgenstein i hans senare period och av J. L. Austin. Den deskriptivistiska tesen är nära besläktad med verifierbarhetsprincipen.

Enligt klassisk sanningsteori såväl som vid så kallad sunt förnuft är ett sant påstående (P) och dess negation (inte-P) varandra uteslutande motsatser. Om det är sant att Stockholm är Sveriges huvudstad så är det falskt attStockholm är inte Sveriges huvudstad och omvänt. Om det är falskt att det regnar så regnar det inte, och omvänt, och så vidare.

Klassisk logik utgår ifrån detta samt att varje meningsfullt påstående antingen är sant eller falskt. Detta senare kallas lagen om det uteslutna tredje.

I själva verket är i klassisk logik lagen om det uteslutna tredje (P eller inte-P) logiskt ekvivalent med det är inte så att både P och inte-P är sant (motsägelselagen). Dessa två är tautologier och deras ekvivalens är också en tautologi, enligt de Morgans lagar.

Detta antas även gälla inom klassisk bevisteori, vilket strängt taget är sak samma som klassisk logik. Exempelvis bevisas ofta satser inom matematiken genom att man antar att ett påstående är sant. Om man sedan kan visa att detta antagande leder till falska konsekvenser, har man bevisat att påståendet är falskt. Då följer, enligt lagen om det uteslutna tredje, att dess negation (logiska motsats) är sann. Vill man bevisa satsen A, antar man således inte-A, visar att detta leder till något oacceptabelt, typiskt en motsägelse, och kan sedan se A som bevisat. Denna regel kallas av hävd reductio ad absurdum. Poängen är att P är sann eftersom inte-P är falsk. Egentligen har man inte bevisat P, utan bevisat att inte-P är falsk!

Således är det ett fundamentalt klassiskt bevisteoretiskt antagande att:

  • Varje påstående har ett och endast ett sanningsvärde, är antingen sant eller falskt, men aldrig båda samtidigt.

Man kan undra hur detta kan ses som problematiskt? Dock finns det filosofer och matematiker som ifrågasatt den principiella giltigheten i lagen om det uteslutna tredje.

(1) En del har hävdat att ett påstående kan ha ett tredje sanningsvärde, i det att det utöver sant eller falskt kan vara möjligt. Detta har bland annat att göra med problemet med framtida påståenden, ett av Aristotelespåpekat problem med framtida tillfälligheter, eller futura kontingentia. Problemet är här att påståendet vem som är Sveriges statsminister år 2027 (exempelvis) orimligen kan antas ha ett bestämt sanningsvärde redan nu, eller ha haft det för en miljard år sedan. I så fall vore ju framtiden förutbestämd. En tänkbar lösning är då att införa möjlighet som ett tredje sanningsvärde emellan sant och falskt. Fast man kan också hävda att påståendet har ett sanningsvärde nu, fast vi inte vet vilket det är. Problematiken verkar onekligen svår att hantera.

(2) Andra, som matematikern Brouwer har kritiserat matematikens gängse bevisförfarande. Den ståndpunkten kallas intuitionism, och hävdar att man inte kan säga att man bevisat sanningen hos påståendet P genom att visa att inte-P medför motsägelser. Ett äkta bevis måste bestå i konstruktionen av P.

Teorier om sanning[redigera | redigera wikitext]

Sanning är emellertid inte bara en logisk fråga, utan också en begreppslig fråga, eller fler:

  • Vad innebär (betyder) det att ett påstående är sant (eller inte sant)? (Semantisk fråga)
  • Under vilka omständigheter är det rätt att säga att ett påstående är sant? (Normativ fråga.)
  • Hur brukar folk använda ord som sann eller motsvarande, eller falsk eller motsvarande? (Deskriptiv, sociologisk fråga.)

I det följande ges en kort översikt över några vanliga filosofiska teorier om sanning. Det bör framhållas att var och en av dessa finns i mängder av undervarianter och att kontroversen mellan i synnerhet korrespondensteoretiker och koherensteoretiker är ett av filosofins både klassiska och moderna teman.

  • Korrespondensteorin: Enligt korrespondensteorin är ett påstående P sant om och endast om det överensstämmer med verkligheten. Om påståendet det regnar just nu är sant, så regnar det just nu. Tanken är att verklighetens faktiska förhållanden avgör vad som är sant eller falskt. Men vad ska då avses med verkligheten? För en empiriskt lagd filosof eller tänkare i allmänhet ligger det nära till hands att säga att verkligheten = det som observeras. Men detta leder snabbt till filosofiska (och perceptionspsykologiska) problem om hur observationer förhåller sig till verkligheten.

Alfred Tarski utgick ifrån tanken att satsen ”det regnar” är sann om och endast om det regnar. Detta gav

”P” är sann om och endast om P.

Ett exempel till: ”Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan” är sann om och endast om Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan.

Tarskis mål var egentligen att påvisa en ofullständighetsegenskap hos formella, axiomatiska teorier. Han gjorde detta genom att ur sin definition härleda det som kallas Tarskis paradox. Man får den genom att i schemat sätta P = Satsen P är falsk.

Det ger: satsen P är falsk om och endast om P. Nu säger varje sats att den är sann, så vi får: satsen P är falsk om och endast om P är sann. En motsägelse.

Tarskis lösning förutsatte att man inför en hierarki av objektsspråk, metaspråk, meta-metaspråk etc. Samt regeln att sanning inte någonsin ska definieras inom ett språk. Sanning för språket S (= ett formellt logiskt språk) måste formuleras i ett rikare meta-språk för S. Således hade detta inte så mycket att göra med vad vi vanligen menar med sanning. Däremot var det ett viktigt logiskt-semantiskt resultat, lite erinrande om Gödels samtida resultat. Se huvudartikel: korrespondensteori.

  • Koherensteorin: Enligt koherensteorin som har sina rötter bland annat hos Leibniz är ett påstående sant om och endast om det är koherent med ett omfattande system av satser, som alla är inbördes koherenta. Leibniz tycks ha menat att bara ett sådant system är möjligt, och identifierade det med något gudomligt och logiskt på en gång. Tillämpat i praktiken tycks det innebära att: en sats P är sann om och endast om den är koherent med systemet S. Och eftersom en sats kan vara koherent med S1 och inkoherent med S2, S3… så är det valet av system som avgör vad som är sant. Koherensteorier för sanning brukar kritiseras för relativism. Så brukar många uppfatta Thomas Samuel Kuhns paradigmteori. Ett annat problem är vad koherens egentligen ska antas betyda. Se huvudartikel: koherensteori.
  • Pragmatisk sanningsteori: Enligt pragmatismen (Charles Sanders Peirce, William James) är sanning grovt uttryckt detsamma som användbarhet eller funktionalitet. Ett sätt att beskriva detta på är att ett påstående är sant om det har konsekvenser som slår in, i vilket fall det är gynnsamt att anta påståendet som sant. Medan korrespondensteorin gärna ser sanning som något absolut, blir det här relativt. Newtons gravitationsteori betraktades, exempelvis, som sann tills man fann situationer där den inte fungerar bra. Då övergick man till Einsteins allmänna relativitetsteori. Se huvudartikel: pragmatism.
  • Konsensusteori: Alla sanningsteorier tenderar införa ett begrepp konsensus där vad som är sant eller inte sant avgörs inom en grupp av fria, oberoende debattörer. Detta gör sanning till ett provisorium, som hos Karl Popper. Man kan också använda det som en definition: det är sant som en majoritet är överens om. Men en sådan ståndpunkt förefaller oerhört lätt att invända emot, även om den ofta åberopas i praktiken. Problemet är förstås att de som nått en konsensus, dvs. blivit överens, ändå kan ha fel. Jorden är ju inte platt. ‘Se huvudartikel: konsensusteori.[1]         https://sv.wikipedia.org/wiki/Sanning

 

Ogenerad girighet ur ett samhällsperspektiv. Medborgarens klagan 54.

Ogenerad girighet ur ett samhällsperspektiv.

Ogenerad girighet är aldrig klädsamt! Ser man det ur ett samhällsperspektiv innebär det inte bara ekonomiskt svinn, som vid tex skatteflykt och uteblivna miljarder till statskassan… Miljarder som i och för sig skulle kunna göra underverk för vårt till stor del avreglerade, nedmonterade och illa medfarna folkhem – som en gång i förfluten tid framhölls som det goda exemplet på ett väl fungerande, jämlikt samhälle.  Det handlar också om medborgarnas förtroende för de styrande, etablissemanget och i förlängningen det politiska systemet.

 

Vi har ett gemensamt ansvar för att samhälle och demokrati ska fungera.  De styrande har ansvaret att sätta allmännyttan före egennyttan och se till samhällets bästa och då är ogenerad girighet inte bara oklädsam. Då är den rent motbjudande! Som väljare måste vi vara engagerade och kritiska.

Åt var och en efter behov av var och en efter förmåga verkar väl vara ett vettigt motto när det gäller hur ett samhälle ska fungera.

Samtidigt blir det alltmer uppenbart att det inte är så verkligheten fungerar. De som redan har massor får allt mer. De ekonomiska klyftorna ökar…   Ekonomiska klyftor

Rapporterna avlöser varandra om hur de rika gömmer förmögenheter utomlands för att komma undan beskattning i Sverige. Det handlar då inte om människor som inte har råd att betala skatt, utan om folk som har enoooorma förmögenheter och befinner sig i en ekonomisk verklighet som många inte ens kan drömma om existerar. Att bo på slott… Att kunna gömma undan miljontals kronor på konton utomlands… Sånt finns inte ens i den vildaste fantasin för de flesta, medan det är vardag för andra. Uppdrag granskning

Handlar det om sk. ”fiiiint folk” och framstående medborgare? Eller handlar det om omoraliska tjyvar? Döm själv!nordea2

Stora företag skatteplanerar, politiska höjdare gömmer pengar på samma sätt som drog- och vapenhandlare. Omoraliska banker medverkar till att undanhålla miljarder.   Panama papers   UG Panama-dokumenten

Sen håller de varandra om ryggen och försöker bortförklara… We are not amused!

Korruption i Sverige.

I Transparency Internationals Korruptionsindex ligger Sverige bra till…

har dock en annan bild av verkligheten…

”Sverige är inte befriat från korruption och svenskarna upplever i högre utsträckning än medborgarna  i andra nordiska  länder att den offentliga  sektorn  är korrumperad. Det  är ett problem som måste tas på allvar. Många kommunala verksamheter är särskilt sårbara för korruption och det finns tydliga brister i granskningen av kommunernas ekonomi.”  Källa: ESO

”Länderjämförande undersökningar visar att korruptionsuppfattningarna i Sverige sticker ut i två viktiga avseenden. För det första, i de europeiska staterna i gemen, anser de flesta medborgare att korruption är ett problem företrädesvis i staten, på den centrala politiska nivån. Till skillnad från denna generella bild uppger svenskarna i större utsträckning att om korruptionsproblem finns, så finns de i kommunerna, på lokal nivå. Ur teoretisk synpunkt kommer detta inte som någon överraskning, med tanke på hur den svenska välfärdsstaten är organiserad. Flera forskare har gett uttryck för uppfattningen att det därför är i kommunerna som vi bör vara extra vaksamma för korruptionsproblem. De uppgifter som kommunerna ansvarar för – som till exempel fysisk planering, olika typer av tillståndsgivning, inspektion, upphandling och social service – är särskilt riskutsatta för otillbörlig påverkan. Även om undantag finns, får kommunal verksamhet generellt sett sämre granskning av exempelvis media och revision jämfört med hur statsmakten granskas. Att svenska korruptionsproblem sannolikt i större utsträckning finns i kommuner snarare än i staten gör också att vi bör förhålla oss något skeptiska till Sveriges placering i internationella index, som har fokus på den statliga nivån, och sålunda riskerar missa problem som är associerade med maktutövning på lokal nivå.”    Källa: ESO

 

99

99B

Demokrati är inte självklart. Medborgarens klagan 53.

Demokrati är inte självklart.

I Internationella rankningar ligger Sverige bra till. 2016 toppades ligan av 1. Norge 2. Schweiz 3.Sverige…

Grundlagar

”Democracy in an age of anxiety

According to The Economist Intelligence Unit’s latest Democracy Index one of the biggest threats to democracy is the anxious mood of our times

The fearful era in which we live is not conducive to defending democratic standards or extending democracy’s reach across the globe. The latest edition of The Economist Intelligence Unit’s Democracy Index reflects the situation in 2015, a year in which democracy was tested in the face of war, terrorism, mass migration and other crises, and, in some cases, suffered serious setbacks. In our age of anxiety, the first casualty of fear and insecurity is often freedom.”     Källa

Democracy Index 2015, by regime type
No. of countries % of countries % of world population
Full democracies 20 12.0 8.9
Flawed democracies 59 35.3 39.5
Hybrid regimes 37 22.2 17.5
Authoritarian regimes 51 30.5 34.1

Democracy index    Democracy ranking               PDF                      Demokrati enl. FN

97

demokrati

98

demokrati

Demokrati är svårt! Medborgarens klagan 52.

Demokrati är svårt!

I en demokrati får man framföra sin åsikt, även om åsikterna är odemokratiska. Yttrandefriheten är helig i Sverige. Man får säga och tycka men…

Aftonbladet

Så säger lagen:
Hets mot folkgrupp: Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.”
  Hets mot folkgrupp blir det om någon gör Hitlerhälsning eller skriker nazistiska slagord. Samma sak om personer bär symboler som hakkors. Det gäller även om det sker inne i en lokal med bara nazister närvarande.

”Yttrandefrihetsbrotten är begränsningar i yttrandefriheten, till exempel gällande hets mot folkgrupp. Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller en hänvisning till tryckfrihetsförordningens brottskatalog. Därför sammanfaller yttrandefrihetsbrotten med tryckfrihetsbrotten. De omfattar arton brott mot staten eller enskild person, för fördjupning se ”tryckfrihetsbrott”.”

Hatbrott   Statistik    normalisering av rasism        FN

Wikipedia         Grundlag Valvaka      Spännande       städtanten     städar       vidare    Antifascism       FÖRBUD   ETC

96

demokrati

Demokrati och frihet. Medborgarens klagan 51.

Demokrati och frihet.

”Grundläggande  i demokrati är alla människors lika värde och rättigheter. Exempelvis likhet inför lagen och att varje röst i ett val är lika mycket värd. Mänskliga fri- och rättigheter, till exempel yttrandefrihet är också kännetecknande för en demokrati. Och att det råder fria val.”     Läs mer     Expo

Alla människors lika värde… Redan där kan man diskvalificera vissa politiska partier och grupperingar.                          skiter björnarna i skogen?

Vad har hänt med historieundervisningen?

95

Demokrati och frihet

Motsatsen till demokrati är diktatur.  enl wikipedia.

Trygghet? Medborgarens klagan 50.

Trygghet, eller?

60 miljoner människor på flykt från krig, hot, våld, hunger… Till den hägrande tryggheten… Europa och Norden ses som trygga demokratiska samhällen och många som drömmer om en tillvaro utan dödshot och förtryck, där deras barn kan få en framtid försöker komma hit.

…och möts av de mest oväntade personer som hjälper till att sprida trygghet på gatorna… För trygghet är ju precis vad folk känner när dessa ”vaktstyrkor” drar runt på städernas gator…                       myspys

demonstration1    demonstration2  Polsk extremhöger för svenskhet?!    Falun   Kärrtorpwikipedia   Kärrtorp i massor   LÖP då

Medborgargarde:      Wikipedia    Trygghetsspridare   Soldiers of Odin   I Uppsala    Specialstyrka

Stockholm 29/1-16  Trygga gator     Kvinnoskydd?    Inte er kvinna   Mot rasism   Tårtning           Tårtkastande fågelskrämma

17 jan -16  FINLAND| Den nazistiska sammanslutningen Solders of Odin i Finland hade manat till gatupatrullering i Tammerfors. I uniformliknande klädsel var planen att helt sonika försöka ta över gatorna i Tammerfors. Gatupatrulleringen gick dock sådär då nazisterna planer trollades i sönder av finska cirkusclowner. Var nazisterna än gick hängde clownerna efter och uppmärksammade att medborgargardet var ute på stadsvandring.    Loldiers…

Lokalt… VIP-gala = gala till stöd för socialt utsatta barn och vuxna i Umeå.

Bråk    Nedslagen    SMR i Umeå      Möte   Demon  stration      Nassar på hugget i Umeå      Nassemarsch       Efterspel      mer

93

trygghet

94

trygghet

Flyktingkris. Medborgarens klagan 49.

Flyktingkris.

Världen är på flykt… Eller i alla fall ungefär 60 miljoner människor. Det är flyktingkris, men för vem är det krisigast?

Att det finns anledning att fly verkar det inte råda någon tvekan om, men vart ska alla dessa människor ta vägen? Medmänsklighet och humanitära skäl talar för ett generöst flyktingmottagande, men är allt annat än självklart.

flyktingar   flyktingkaos    Siffror eller människoliv      statistik         Mottagarländer      Exempel på vad man flyr från

Anförda orsaker till varför man inte skall ta emot flyktingar varierar. Ofta handlar det om ekonomi, speciellt i de rika europeiska länderna.         EUs kostnader       storsvenska skatteflyktingar     Uppdrag granskning

Rädsla för muslimer i största allmänhet, och IS i synnerhet, eller en gigantisk konspiration att infiltrera västvärlden är andra skäl. Det finns bla ett parti som högljutt påtalar att en orsak att inte ta emot flyktingar är att de är kriminella… Flyktingarna alltså...

Hur ska man då förhålla sig till problemet? Ett problem som på något förunderligt sätt upplevs vara större för mottagarländerna än för flyktingarna själva.

Politiker och annat löst folk tycker till anonymt på nätet…

Wannabe riksdagsledamot  SD-politiker  SD   Lokal höjdare      Nämndemän&domare

91

flyktingkris

92

flyktingkris

Ideologi och människosyn. Medborgarens klagan 48.

Ideologi och människosyn.

Man kan som sagt var fråga sig om idfologi, människosyn och grundläggande värderingar förändras, eller om det bara är de yttre attributen som tonats ner… En respektabel yta garanterar inget…

Med ett parti som har minst sagt oroväckande ideologisk bakgrund i riksdagen bör man nog vara på sin vakt. Speciellt med tanke på hur detta partis företrädare betett sig sedan de tog plats i riksdagen.

järnrörsskandalen: wikipedia   youtube      2014     mer   Random googling på skandaler

90