Posts Tagged: politikerförakt

Korruption i Sverige.

Korruption i Sverige.

Lite snabbt en önskerepris om svenskars tilltro till sina kommunala företrädare på lokal nivå…

Man kan stilla undra vad som ligger bakom resultatet…

Medborgarens klagan 40

I Transparency Internationals Korruptionsindex ligger Sverige bra till…

har dock en annan bild av verkligheten…

”Sverige är inte befriat från korruption och svenskarna upplever i högre utsträckning än medborgarna  i andra nordiska  länder att den offentliga  sektorn  är korrumperad. Det  är ett problem som måste tas på allvar. Många kommunala verksamheter är särskilt sårbara för korruption och det finns tydliga brister i granskningen av kommunernas ekonomi.”  Källa: ESO

”Länderjämförande undersökningar visar att korruptionsuppfattningarna i Sverige sticker ut i två viktiga avseenden. För det första, i de europeiska staterna i gemen, anser de flesta medborgare att korruption är ett problem företrädesvis i staten, på den centrala politiska nivån.

Till skillnad från denna generella bild uppger svenskarna i större utsträckning att om korruptionsproblem finns, så finns de i kommunerna, på lokal nivå.

Ur teoretisk synpunkt kommer detta inte som någon överraskning, med tanke på hur den svenska välfärdsstaten är organiserad. Flera forskare har gett uttryck för uppfattningen att det därför är i kommunerna som vi bör vara extra vaksamma för korruptionsproblem. De uppgifter som kommunerna ansvarar för – som till exempel fysisk planering, olika typer av tillståndsgivning, inspektion, upphandling och social service – är särskilt riskutsatta för otillbörlig påverkan. Även om undantag finns, får kommunal verksamhet generellt sett sämre granskning av exempelvis media och revision jämfört med hur statsmakten granskas. Att svenska korruptionsproblem sannolikt i större utsträckning finns i kommuner snarare än i staten gör också att vi bör förhålla oss något skeptiska till Sveriges placering i internationella index, som har fokus på den statliga nivån, och sålunda riskerar missa problem som är associerade med maktutövning på lokal nivå.”    Källa: ESO

70

 

Umeå säljs på sommarrea. Skynda att fynda!!!

Umeå säljs på sommarrea… Nu säljer vi ut allmännyttan…

Svensk sommar… Hmmmm… Det är ju i alla fall myggfritt i träskvädret.

Befinner mig i avslutningsveckan,  men någon sommarkänsla har inte infunnit sig ännu. Nästan mitt i juni och två hyfsade dagar så här långt – det är riktigt illa, men kanske blir resten av sommaren alldeles fantastisk!!! Man får leva på hoppet…

Kan man inte ligga på stranden och lapa sol all ledig tid så får man se till att skaffa alternativ sysselsättning. Vad sägs om en smärre keramikkurs tillsammans med glada kamrater. Antagligen kommer solen och värmen när man ska tillbringa dagarna  i en källarlokal med lera upp till armbågarna – men det gör faktiskt ingenting. Inspirationen har runnit till, så nu poppar besynnerliga idéer upp i skallen lite huller om buller. Det blir kul att försöka realisera några av de mindre skruvade uppslagen.

Umeå säljs på sommarrea. Skynda att fynda!!!

KLARTVYKORT3 Annars rullar livet på som vanligt. I stället för solsken förmörkas tillvaron av lokalpolitiska stormar här i Umeå. Det senaste är det lömska försöket att i lönndom sälja ut stora delar av allmännyttans lägenhetsbestånd. Antagligen har de styrande fått upp vittringen på något nytt skrytbygge som ska finansieras… Kväven och Navet är väl inte tillräckligt i en stad med Stockholmskomplex och hybris.

Det kommunala bostadsbolaget BOSTADENs finansiering behöver tydligen lösas…

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/bostaden-ger-sken-av-dalig-ekonomi-har-miljardbelopp

 ”Hur styrs kommunen?”

Jag googlade frågan och svaret kan faktiskt upplevas som lätt ironiskt efter de senaste årens olika turer i Umeå…

apberget4”Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna.

Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag.”

Har du Face Book? Kolla in  Umeå, meme-huvudstad 2018

https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyresastyrskommunenochlandstinget/sastyrskommunen.735.html

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/startar-folkintiativ-mot-bostadens-utforsaljning

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/forsvarar-bolagets-utforsaljning

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/de-vill-kopa-bostadens-lagenheter

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/demonstration-mot-bostadens-planerade-miljardaffar

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/tudelat-om-bostadenaffaren-bland-partierna

Umeå

apberget2Man kan ju tycka att det  någon gång borde spela roll vad medborgarna tycker – men det är kanske mer än lovligt naivt… Typ lika naivt som att inbilla sig att de som sitter i kommunens ledning ska minnas att de sitter där för att representera sina väljare och arbeta för folkets bästa. Men det är ju å andra sidan inte första gången det luktar skunk om beslutsprocesserna i Umeå… Det håller på bli en lokal tradition att ignorera protester och köra över vanligt folk i den här stan…

 

http://www.dagensjuridik.se/2017/01/svensk-forvaltning-faller-i-korruptionsindex-ledande-personer-saknar-etisk-kompass    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4952994      http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/11916.pdf

 

Trump. Alternativa fakta – eller bara lögn.

donaldAlternativa fakta…

Alternativa fakta förvirrar… När de dessutom ogenerat genereras av en av världens mäktigaste män, som tvärsäkert pumpar ur sig osanning efter osanning bävar man.

Att gång efter annan bli påkommen med att fara med direkta lögner ger inget ökat förtroende i min värld, och lille Donald Trump har fört politikerföraktet till oanade höjder… Sen att många ifrågasätter hans mentala hälsa gör inte saken bättre.

Hela världen följer hans framfart med spänning.  USA:s 45:e president har på denna korta tid lyckats dra ett löjets skimmer över en hel nation. Så fort han öppnar munnen hoppar det grodor ur den, som förstärker intrycket av att karl´n är inskränkt, obildad, dåligt påläst och oerhört självgod.

Folk i övriga världen skrattar och och gör sig lustiga på Trumps och USA.s bekostnad, men amerikanerna själva torde kunna hålla sig för skratt… Vi får hoppas att vi i framtiden inte kommer att ha anledning att sätta det skrattet i vrångstrupen.

America first! Who wants to be second?    Mordor second   No longer a full democracy     Democracy Index

Alternativa fakta (engelska: alternative facts) är ett i Sverige icke etablerat begrepp för att beskriva något som fakta trots att det står i strid med vad som framgår av tillgängliga källor.

Frasen blev mycket uppmärksammad efter att den använts den 22 januari 2017 av president Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway under en intervju i programmet Meet the Press.[1][2][3][4] Hon försvarade där Vita husets pressekreterare Sean Spicers falska påståenden om antalet närvarande vid Donald Trumps installation som USA:s president. När hon under intervjun pressades av Chuck Todd att förklara varför Spicer yttrade en påvisbar lögn svarade Conway: ”Överdriv inte det hela, Chuck. Du säger att det är en lögn /…/ vår pressekreterare, Sean Spicer, gav alternativa fakta.”[5][6] Todd svarade med att säga: ”Alternativa fakta är inte fakta. De är lögner.” Conway bemötte med att det inte är någon exakt vetenskap att räkna folkskaror på över en miljon, och att uttalandet Spicer gjort inte kan bevisas som vare sig sant eller falskt.[7]

Conways användning av frasen ”alternativa fakta” för att beskriva något som allmänt betraktas som osanningar har hånats på sociala medier och skarpt kritiserats av Dan Rather, Jill Abramson och Public Relations Society of America. Frasen har i stor omfattning beskrivits som orwellsk, och den 26 januari 2017 hade försäljningen av romanen 1984 ökat med 9 500 procent, vilket lett till att den blivit den bäst säljande boken på Amazon.com.[8]

tps://sv.wikipedia.org/wiki/Alternativa_fakta

 

Fattigpensionär – Glad pensionär? Medborgarens klagan 60.

pensisFattigpensionär

I Sverige räknas man som fattigpensionär om man har en disponibel inkomst på mindre än 11 830 kronor i månaden.

Det finns drygt 231 000 fattigpensionärer i Sverige.

Mellan  2000 och 2006 pendlade siffran mellan 120 000 och 175 000 personer. 2007 skedde en stor ökning till 225 000. Bakgrunden var den dåvarande regeringens jobbskatteavdrag. Då de som förvärvsarbetade blev rikare, blev andelen fattiga pensionärer större, enligt Pensionsmyndigheten. I år är antalet fattigpensionärer drygt 231 000 personer.

      En glad pensionär

Antalet män är omkring 78 000. Majoriteten, ungefär 153 500, är kvinnor.

De bortglömda pensionärerna    Fattigpensionärer –   Fler fattigpensionärer  Riskerar fattigdom    Näst sämst i EU?!               Efter  40 års jobb i statlig tjänst

 Svältvarning      Inte råd med mat

Alla blir inte fattigpensionärer    Göran och Anitra      Andra med tur     Ledamöternas pensioner

ATP blev för dyrt för staten

I det gamla ATP-systemet räckte 30 arbetsår för full pension – och den räknades på de 15 bästa inkomståren. Pensionen var dessutom garanterad, och kunde ihop med tjänstepension ge upp till 85 procent av slutlönen för en glad 65-åring.

Men systemet blev dyrt för staten – redan på 1970-talet började politikerna pilla i beräkningsgrunderna för att få ned kostnaderna. Och under krisåren på 90-talet blev läget akut. Därför tillsattes Pensionsarbetsgruppen med medlemmar från alla dåvarande riksdagspartier.

FAKTA: ALLMÄN PENSION

Garantipension: Finansieras av staten och ska fungera som grundskydd för dem med liten eller ingen pensionsgrundande inkomst under arbetslivet. Gäller från det att man fyllt 65 år. För att ha rätt till full grundpension måste man bott minst 40 år i Sverige. För den som bott kortare tid i landet minskas beloppet med 1/40 per år som saknas.

Inkomstpension: Fungerar som en inkomstgrundad pension och baseras på de pensionsrätter som betalats in under arbetslivet. Beloppet varierar beroende på hur mycket som betalats in under arbetslivet, samt inkomstutvecklingen i samhället.

Premiepension: Är inkomstgrundad och baseras på pensionsrätterna i premiepensionssystemet. Storleken på premiepensionen varieras beroende på hur mycket som investerats under arbetslivet och hur fonderna utvecklats. För den som väljer att inte göra aktiva val förvaltas pengarna av Sjunde AP–fonden.

Den allmänna pensionen är skattepliktig. Utöver den allmänna pensionen kan man vara berättigad till följande ersättningar.

Bostadstillägg: (behovsprövas, betalas ut efter 65 års ålder), äldreförsörjningsstöd, särskilt pensionstillägg, efterlevandestöd till barn.

Den som går i pension från 61 års ålder får endast ut inkomstpension och premiepension fram tills man fyller 65 år.

 

 

 

Fortsättning på Det bara fortsätter… Resekostnader. Medborgarens klagan 59.

Här kommer fortsättningen på ett tidigare inlägg… Det bara fortsätter… Resekostnader. Medborgarens klagan 59.

Olika falla ödets lotter… Att få sparken för att man misskött jobbet behöver tydligen inte alls per automatik vara något negativt… Bromander reser vidare…

Avgång                                 Fallskärm 2,3 mille

Bromander, infrastrukturministerns närmaste man, har mångdubbelt högre resekostnader än sina kolleger. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Bild från expressen

Så var det dags igen. Denna gång avhandlas statssekreterare Erik Bromanders resekostnader i media. Sedan Erik Bromander tillträdde efter valet 2014 har han åkt på minst 27 utlandsbesök, ofta till avlägsna länder som Australien, Sydafrika och Brasilien – och oftast i Business class.

”Han reser nästan alltid i business class, i strid med riktlinjerna, och har så mycket ledig tid under resorna att det väckt missnöje på departementet.”  hävdas i artikeln i expressen.         Resekostnader

Även Aftonbladet avhandlar Bromanders globetrottande… http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23780772.ab

I vanlig ordning får vi hoppas att mediernas rapportering inte stämmer med verkligheten…

 

Det bara fortsätter… Resekostnader. Medborgarens klagan 59.

Det bara fortsätter… Resekostnader. Medborgarens klagan 59.

Bromander, infrastrukturministerns närmaste man, har mångdubbelt högre resekostnader än sina kolleger. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Bild från expressen

Så var det dags igen. Denna gång avhandlas statssekreterare Erik Bromanders resekostnader i media. Sedan Erik Bromander tillträdde efter valet 2014 har han åkt på minst 27 utlandsbesök, ofta till avlägsna länder som Australien, Sydafrika och Brasilien – och oftast i Business class.

”Han reser nästan alltid i business class, i strid med riktlinjerna, och har så mycket ledig tid under resorna att det väckt missnöje på departementet.”  hävdas i artikeln i expressen.         Resekostnader

Även Aftonbladet avhandlar Bromanders globetrottande… http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23780772.ab

I vanlig ordning får vi hoppas att mediernas rapportering inte stämmer med verkligheten… Hur som helst  verkar det vara dags att damma av ett tidigare inlägg:

62B 63 64

http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/arbetet-i-riksdagen/sa-arbetar-ledamoterna/

”De resor ledamöterna gör i sitt riksdagsuppdrag betraktas som tjänsteresor. Ledamotens bostad på hemorten betraktas som tjänsteställe. Det innebär att ledamotens resor från hemorten till riksdagen i Stockholm räknas som tjänsteresor.

Val av färdsätt

Ledamöterna bestämmer själva vilka tjänsteresor de ska göra inom Sverige och vilket färdsätt som är lämpligast med hänsyn till kostnader, tid eller miljö.

Reseräkningarna granskas

Ledamöternas reseräkningar granskas av Riksdagsförvaltningen. I granskningen ingår kontroll av att reseräkningen är korrekt utifrån de reseregler som gäller, att färdvägen är redovisad och att originalkvitton finns bifogade för de utlägg som ledamoten begär ersättning för. Om kompletteringar behöver göras eller om något är oklart kontaktar förvaltningen ledamoten.

Traktamenten – ersättning för tjänsteresor

Ledamoten får traktamente för resor med övernattning mer än 50 kilometer från hemorten. Traktamentet för inrikesresor är 370 kronor per dag, varav 220 kronor är skattefria. Traktamentet för utrikesresor betalas enligt belopp som fastställs av Skatteverket och är skattefritt. Om ledamoten fått fria måltider i tjänsten ska avdrag göras från traktamentet.

Vid resa med övernattning i Stockholm är traktamentet 110 kronor per dag. Det är skattefritt och reduceras inte för fria måltider.

Förlängd vistelsetid

Det är möjligt för ledamoten att komma tidigare eller stanna kvar längre på en plats i samband med en utrikes tjänsteresa om resekostnaderna kan minskas och om den privata delen av vistelsen står i rimlig proportion till tjänstgöringstiden. Om skälet är ett annat får ledamoten själv betala merkostnaderna.

Hotell

Ledamöterna får ersättning för hela kostnaden för hotellrum vid tjänsteresor.

Årskort för tåg och flyg

Alla ledamöter har rätt till ett årskort på SJ. Alternativt kan en ledamot få ett så kallat destinationskort på flyg om han eller hon har långa resvägar eller om det finns andra särskilda behov.

Årskorten får bara användas för tjänsteresor i riksdagsuppdraget eller med anledning av andra statliga uppdrag.

Bilersättning och taxi

Ledamöterna kan använda egen bil och får då ersättning med 26,50 kronor milen, varav 18,50 kronor är skattefria. Om det saknas kollektivtrafik eller om det finns särskilda skäl får ledamöterna ta taxi.

Betalkort

Ledamöterna kan ansöka om att få ett betalkort med personligt betalningsansvar för att betala kostnader i samband med tjänsteresor. Efter resan ska ledamoten lämna in en reseräkning till Riksdagsförvaltningen, där han eller hon redovisar vilka betalningar som gjorts med kortet.

Enskilda tjänsteresor utomlands

De flesta utrikesresor som ledamöterna gör sker tillsammans med ett utskott eller med partigruppen. Det finns också en möjlighet för ledamöterna att få bidrag för enskilda tjänsteresor utomlands. Bidraget är maximalt 50 000 kronor under en mandatperiod. Beslut om enskilda tjänsteresor utomlands fattas av någon av de vice talmännen.”

Hur hinner han?

Man kan ju också fundera över hur karl´n hinner med 27 längre utlandsresor på två år! Han måste vara ett under av effektivitet och en fantastisk tillgång för vårt land med tanke på att han sköta ett krävande heltidsjobb också!!! De flesta heltidsarbetande hinner knappt med en endaste liten utlandstripp på semestern…

STACKAR´N!!!

 

 

Ekonomisk jämlikhet och sånt trams. Medborgarens klagan 57.

 

16Ekonomisk jämlikhet och sånt trams?

Vad händer / har hänt med Sverige? De ekonomiska klyftorna ökar… Att prata om ekonomisk jämlikhet betraktas som lika bakåtsträvande som att förespråka progressiv beskattning eller svänga sig med omoderna ord som ”SOLIDARITET”.

12

 

 

 

 

Hur ser den ekonomiska verkligheten ut i Sverige?

Vem äger vad?

Film: Ekonomiska klyftor och ägande

”Klyftan mellan rika och fattiga svenskar har ökat sedan finanskrisen 2008–2009. De med stora tillgångar har ryckt ifrån medan de längst ned på skalan har blivit mer skuldsatta, visar ny forskning.”  DN           Ökat gap…

 

84

Vilken tur att vi har politiska ledare som verkligen ser till medborgarnas bästa… Människor som drivs av politisk övertygelse och idealism…

 

”De gjorde alla politiska karriärer i ett parti som ville höja skatterna, skapa ökad jämlikhet och solidaritet. Och de har alla gått i demonstrationståg och sjungit arbetarrörelsens sång Internationalen.”

http://www.expressen.se/nyheter/lyxvillor-gods-och-snabba-sportbilar/

Oavsett politisk hemvist verkar det inte vara så viktigt att leva som man lär…

Vi känner alla till arbetslinjen… Man ska arbeta – inte vara beroende av bidrag!

60http://www.svt.se/nyheter/inrikes/reinfeldt-far-full-fallskarm-trots-miljonintakter

http://www.dn.se/ledare/signerat/amanda-bjorkman-beklammande-bidragslinje-bland-fore-detta-m-ministrar/   

Höjda arvoden – igen

07

 

 

 

 

 

Naturligtvis finns fungerande kontrollsystem!

Riksrevisionen

 

 

 

 

Kulturen och kulturpolitiken. Medborgarens klagan 56.

KULTURTANTENKultur

Kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär ‘bearbetning’, ‘odling’ och ‘bildning’ och i sin tur härstammar från colo ‘odla’.[1] Begreppet har fått en väldigt vid betydelse och avser i vid bemärkelse all mänsklig aktivitet. Kultur har dock främst två betydelser: andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster. Inom kulturgeografi används den bredare betydelsen som all mänsklig aktivitet.

Kultur kan definieras som livsmönster till exempel språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats ”levnadssättet hos ett helt samhälle”. Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Kultur refererar ofta till en universell mänsklig kapacitet för att klassificera och kommunicera erfarenheter materiellt och symboliskt. Den höga kulturella förmågan har länge betraktats som en definierande egenskap hos människan.       Kultur enl. Wikipedia

 

Kultur är ett intressant fenomen. Kanske allt människor gör som inte styrs av fortplantnings- eller överlevnadsinstinkt kan betecknas som kultur. Det må vara hur det vill med det, men alla kan nog enas om att vårt samhälle skulle vara ganska torftigt utan litteratur, konst, måleri, skulptur, foto, teater, musik, film, dans etc…

Kulturpolitiken…

svältande konstnärProblemet är att dessa kulturyttringar onekligen ger mervärde men sällan genererar pengar. Många ifrågasätter varför pengar ska satsas på kultur medan det ska sparas på skola, vård och omsorg. Andra tycker att kulturen ska finansiera sig själv… Typ utbud och efterfrågan ska avgöra vilka kulturutövare som ska överleva. Risken med det torde vara att det blir ganska enahanda och populistiskt. Sen kan man fundera över hur någon ska kunna överleva på sin konst. Ingen vill väl vara ”svältande konstnär”.

Förr fanns något som hette ”Statlig inkomstgaranti för konstnärer”  vilket tilldelades ett begränsat antal konstnärer och andra kulturutövare för ”konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv”.

Den livslånga garantin garanterade innehavaren en årlig minimiinkomst på motsvarande fem basbelopp, vilket 2014 utgjorde 222 000 kronor. Beloppet minskades om konstnären hade andra inkomster. Om konstnären med egna inkomster nådde upp till nivå om omkring 260 000 kronor (2014), utbetalades inga pengar.[5] I snitt erhöll innehavarna ungefär halva maxbeloppet.[6]

Man kan fundera över hur mycket pengar det handlade om jämfört med de summor makthavarna själva försett sig med för att se om sina egna hus… Det vore kanske lämpligt att ersätta de nuvarande riksdagspensionerna etc med ett liknande system, med ungefär samma ekonomiska nivåer.                                                                             Riksdagsledamöternas förmåner, omställningsstöd och inkomstgaranti    Intressant läsning!!! MER

År 2010 beslöt riksdagen avveckla den statliga inkomstgarantin genom att inte längre ge sådan till ytterligare personer. De som redan hade fick behålla den…         Slopade kulturarbetarlöner    Smittad politiker    Kulturpolitik fr Almedalen

 

Pensionen… Medborgarens klagan 55.

Pensionen…                        pension   garantipension

monaKommer pensionen att räcka? Blir hon en fattigpensionär?  Med anledning av att Mona Sahlin sökt pension…

Expressen   Aftonbladet  DN     Mer om Mona

Det som förr kallades fattigpensionär heter idag garantipensionär.

Garantipensionen är idag ca 7046:-/mån för sammanboenden och ca 7899:-/mån för ensamstående

För en ensamstående person handlar det om ca 5000:-/mån efter skatt. Ungefär det dubbla om man är sammanboende. Till dessa belopp kan man sedan få maximalt bostadsbidrag på 5000:-/mån.

fattigpensionärer          Var tredje…      70-talisterna       Fattigpensionärer – genusperspektiv  Mer om kvinnor        Fakta om pensionärer PRO      Efter ett liv i arbete

55Fattigdomsgränsen bygger på SCR/Eurostats definition av fattigdom –  dvs mindre än 60% av medianinkomsten, vilket innebär 10 800:-/månad efter skatt, vilket kan motsvara ca 18000:-/månad brutto.      Källa

Vissa behöver dock inte oroa sig för ålderdomen… Vissa kommer inte att livnära sig på havregryn, blodpudding och kattmat… För vissa gäller andra regler.  Statsrådspensioner enl wikipedia  Omoral  Mer omoral

4344

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En glad pensionär

När man är en glad pensionär då är man ung i sinnet, lever på minnet. När man är en glad pensionär då är man aldrig nånsin sur och tvär. Om man är sjutti’, åtti’ eller nitti’-två, så sjunger man ändå, sjunger man ändå. Vi går på kafferep och bara har det bra för bra ska pensionärerna ha. När man är en glad pensionär då har man glada dagar som oss behagar. När man är en glad pensionär då är man aldrig nånsin sur och tvär. Om man är åtti’, nitti’ eller hundratre, så sjunger man för de’, sjunger man för de’. På ljugarbänken sitter vi och har det bra för bra ska pensionärerna ha. När man är en glad pensionär då har man framtidsplaner i långa baner. När man är en glad pensionär då är man aldrig nånsin sur och tvär. Om man är nitti’, hundra eller hundrafem, så sjunger man med kläm, sjunger man med kläm. Vi har ju kämpat hårt, men nu har vi det bra för bra ska pensionärerna ha. Om man är nitti’, hundra eller hundrafem, så sjunger man med kläm, sjunger man med kläm. Vi har ju kämpat hårt, men nu har vi det bra för bra ska pensionärerna ha, ha, ha för bra ska pensionärerna ha.

Favorit i repris:

84

 

 

Förtroendekapital obefintligt… Medborgaren klagar vidare…

Förtroendekapital obefintligt… Medborgaren klagar vidare…

mona

Att förtroendet för det politiska etablissemanget är ordentligt naggat i kanten framgick med all önskvärd tydlighet när jag hörde följande kommentar på sta´n.

”Jag förstår inte varför det blir sånt pådrag bara för att en politiker far med osanning…

Jag skulle tycka det var mer förvånande med en politiker som håller sig till sanningen.”

Sanning   – om man kan tro på wikipedia…

Politikerförakt     Affären    Googla Mona

Vad är då sanningen?  (Här kommer en liten mini-kurs)

Sanning är ett ord som används såväl i dagligt tal, som inom vetenskapen och inom filosofin. Frågan är både praktisk och teoretisk, inklusive vetenskapsteoretisk.

Sanningens logik 

Sanning ses som betecknande en egenskap hos ett påstående, som kan sägas vara sant eller osant, det vill säga antingen sant eller inte sant det vill säga falskt.

Ett påstående som uppfyller det villkoret har brukat karakteriseras som deskriptivt, alltså beskrivande. Enligt klassisk filosofi var varje meningsfullt påstående deskriptivt. Detta kom att ifrågasättas av Ludwig Wittgenstein i hans senare period och av J. L. Austin. Den deskriptivistiska tesen är nära besläktad med verifierbarhetsprincipen.

Enligt klassisk sanningsteori såväl som vid så kallad sunt förnuft är ett sant påstående (P) och dess negation (inte-P) varandra uteslutande motsatser. Om det är sant att Stockholm är Sveriges huvudstad så är det falskt attStockholm är inte Sveriges huvudstad och omvänt. Om det är falskt att det regnar så regnar det inte, och omvänt, och så vidare.

Klassisk logik utgår ifrån detta samt att varje meningsfullt påstående antingen är sant eller falskt. Detta senare kallas lagen om det uteslutna tredje.

I själva verket är i klassisk logik lagen om det uteslutna tredje (P eller inte-P) logiskt ekvivalent med det är inte så att både P och inte-P är sant (motsägelselagen). Dessa två är tautologier och deras ekvivalens är också en tautologi, enligt de Morgans lagar.

Detta antas även gälla inom klassisk bevisteori, vilket strängt taget är sak samma som klassisk logik. Exempelvis bevisas ofta satser inom matematiken genom att man antar att ett påstående är sant. Om man sedan kan visa att detta antagande leder till falska konsekvenser, har man bevisat att påståendet är falskt. Då följer, enligt lagen om det uteslutna tredje, att dess negation (logiska motsats) är sann. Vill man bevisa satsen A, antar man således inte-A, visar att detta leder till något oacceptabelt, typiskt en motsägelse, och kan sedan se A som bevisat. Denna regel kallas av hävd reductio ad absurdum. Poängen är att P är sann eftersom inte-P är falsk. Egentligen har man inte bevisat P, utan bevisat att inte-P är falsk!

Således är det ett fundamentalt klassiskt bevisteoretiskt antagande att:

  • Varje påstående har ett och endast ett sanningsvärde, är antingen sant eller falskt, men aldrig båda samtidigt.

Man kan undra hur detta kan ses som problematiskt? Dock finns det filosofer och matematiker som ifrågasatt den principiella giltigheten i lagen om det uteslutna tredje.

(1) En del har hävdat att ett påstående kan ha ett tredje sanningsvärde, i det att det utöver sant eller falskt kan vara möjligt. Detta har bland annat att göra med problemet med framtida påståenden, ett av Aristotelespåpekat problem med framtida tillfälligheter, eller futura kontingentia. Problemet är här att påståendet vem som är Sveriges statsminister år 2027 (exempelvis) orimligen kan antas ha ett bestämt sanningsvärde redan nu, eller ha haft det för en miljard år sedan. I så fall vore ju framtiden förutbestämd. En tänkbar lösning är då att införa möjlighet som ett tredje sanningsvärde emellan sant och falskt. Fast man kan också hävda att påståendet har ett sanningsvärde nu, fast vi inte vet vilket det är. Problematiken verkar onekligen svår att hantera.

(2) Andra, som matematikern Brouwer har kritiserat matematikens gängse bevisförfarande. Den ståndpunkten kallas intuitionism, och hävdar att man inte kan säga att man bevisat sanningen hos påståendet P genom att visa att inte-P medför motsägelser. Ett äkta bevis måste bestå i konstruktionen av P.

Teorier om sanning[redigera | redigera wikitext]

Sanning är emellertid inte bara en logisk fråga, utan också en begreppslig fråga, eller fler:

  • Vad innebär (betyder) det att ett påstående är sant (eller inte sant)? (Semantisk fråga)
  • Under vilka omständigheter är det rätt att säga att ett påstående är sant? (Normativ fråga.)
  • Hur brukar folk använda ord som sann eller motsvarande, eller falsk eller motsvarande? (Deskriptiv, sociologisk fråga.)

I det följande ges en kort översikt över några vanliga filosofiska teorier om sanning. Det bör framhållas att var och en av dessa finns i mängder av undervarianter och att kontroversen mellan i synnerhet korrespondensteoretiker och koherensteoretiker är ett av filosofins både klassiska och moderna teman.

  • Korrespondensteorin: Enligt korrespondensteorin är ett påstående P sant om och endast om det överensstämmer med verkligheten. Om påståendet det regnar just nu är sant, så regnar det just nu. Tanken är att verklighetens faktiska förhållanden avgör vad som är sant eller falskt. Men vad ska då avses med verkligheten? För en empiriskt lagd filosof eller tänkare i allmänhet ligger det nära till hands att säga att verkligheten = det som observeras. Men detta leder snabbt till filosofiska (och perceptionspsykologiska) problem om hur observationer förhåller sig till verkligheten.

Alfred Tarski utgick ifrån tanken att satsen ”det regnar” är sann om och endast om det regnar. Detta gav

”P” är sann om och endast om P.

Ett exempel till: ”Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan” är sann om och endast om Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan.

Tarskis mål var egentligen att påvisa en ofullständighetsegenskap hos formella, axiomatiska teorier. Han gjorde detta genom att ur sin definition härleda det som kallas Tarskis paradox. Man får den genom att i schemat sätta P = Satsen P är falsk.

Det ger: satsen P är falsk om och endast om P. Nu säger varje sats att den är sann, så vi får: satsen P är falsk om och endast om P är sann. En motsägelse.

Tarskis lösning förutsatte att man inför en hierarki av objektsspråk, metaspråk, meta-metaspråk etc. Samt regeln att sanning inte någonsin ska definieras inom ett språk. Sanning för språket S (= ett formellt logiskt språk) måste formuleras i ett rikare meta-språk för S. Således hade detta inte så mycket att göra med vad vi vanligen menar med sanning. Däremot var det ett viktigt logiskt-semantiskt resultat, lite erinrande om Gödels samtida resultat. Se huvudartikel: korrespondensteori.

  • Koherensteorin: Enligt koherensteorin som har sina rötter bland annat hos Leibniz är ett påstående sant om och endast om det är koherent med ett omfattande system av satser, som alla är inbördes koherenta. Leibniz tycks ha menat att bara ett sådant system är möjligt, och identifierade det med något gudomligt och logiskt på en gång. Tillämpat i praktiken tycks det innebära att: en sats P är sann om och endast om den är koherent med systemet S. Och eftersom en sats kan vara koherent med S1 och inkoherent med S2, S3… så är det valet av system som avgör vad som är sant. Koherensteorier för sanning brukar kritiseras för relativism. Så brukar många uppfatta Thomas Samuel Kuhns paradigmteori. Ett annat problem är vad koherens egentligen ska antas betyda. Se huvudartikel: koherensteori.
  • Pragmatisk sanningsteori: Enligt pragmatismen (Charles Sanders Peirce, William James) är sanning grovt uttryckt detsamma som användbarhet eller funktionalitet. Ett sätt att beskriva detta på är att ett påstående är sant om det har konsekvenser som slår in, i vilket fall det är gynnsamt att anta påståendet som sant. Medan korrespondensteorin gärna ser sanning som något absolut, blir det här relativt. Newtons gravitationsteori betraktades, exempelvis, som sann tills man fann situationer där den inte fungerar bra. Då övergick man till Einsteins allmänna relativitetsteori. Se huvudartikel: pragmatism.
  • Konsensusteori: Alla sanningsteorier tenderar införa ett begrepp konsensus där vad som är sant eller inte sant avgörs inom en grupp av fria, oberoende debattörer. Detta gör sanning till ett provisorium, som hos Karl Popper. Man kan också använda det som en definition: det är sant som en majoritet är överens om. Men en sådan ståndpunkt förefaller oerhört lätt att invända emot, även om den ofta åberopas i praktiken. Problemet är förstås att de som nått en konsensus, dvs. blivit överens, ändå kan ha fel. Jorden är ju inte platt. ‘Se huvudartikel: konsensusteori.[1]         https://sv.wikipedia.org/wiki/Sanning