Posts Tagged: Maggan Andersson Hjorth

Tävling – snart 100.000 besök!

Tävling! Snart 100.000 besök!   Do you want something ”eljest”?

jobb5Tävling!!! Nu blir det en tävling. 100.000 besök är jättemycket i min värld!

Redan när räkneverket visade 1000 besökare var jag paff , så nu tycker jag att det är dags för en liten tävling…

Om du är min 100.000:de besökare – eller den besökare som är närmast den siffran – kan du väl skicka ett glatt tillrop med tillhörande adress så snigelpostar jag något ”eljest” och besynnerligt, egentillverkat… Vad det blir har jag i nuläget inte en susning om, men vill du påverka valet så skriv ett par rader!

Detta är vad jag pysslar med bland annat…    Keramik   Serier

jobb5Soon 100.000 visits!

Time for a chance to win something handcrafted by me…  If you are my 100.000th visitor – or as close to that as possible – please send me a message with name and address and I´ll snail mail something ”eljest” and peculiar to you.. I haven´t got a clue what you will win, but write me some lines about yourself if you want to give me a hint about what you´d like

 

Jobbar med kommande utställning just nu…

http://alltomvasterbotten.se/evenemang/salong-kreativt-kaos-2017-konstutstallning-och-kulturhappening-2017-01-28/

frrittfall5xcf

 

 

 

 

Keramik. Familjen Ågren växer.

Keramik. Familjen Ågren växer.

15036564_1358041330895638_8539748264034304869_n-1Keramik. Familjen Ågren har vuxit fram under många år. Den består av ångestladdade gubbar i svart lera – ofta med tomt stirrande ögonvitor.

15032210_1358041287562309_3468715124454072974_n15055693_1358041300895641_8732730709317817393_n-1

ågren (vardagligt) psykiska reaktioner såsom oro, ångest, rädsla och skam i samband med en baksmälla

Etymologi: Omtvistat ursprung. Enligt Nationalencyklopedins Ordbok är ordet bildat till släktnamnet Ågren och använt sedan 1960-talet,[1] medan det i Ordens ursprung hävdas att ordet är belagt i skrift sedan 1920-talet, också med varianterna pastor Ågren, herr Ågren eller ågrenare med samma betydelse. I Ordens ursprung sägs att ordet bildats som anagram till ånger, eller kommer från efternamnet på en försupen Lundastudent, Tage ”Dus” Ågren (1877-1965). wiktionary 

DSC01867 DSC01866Det startade med de två Bröderna Ågren för typ tio år sedan, och med tiden har familjen Å. utökats.
Vet inte varför, men det ingår inga damer i den Ågrenska släkten. inte än i alla fall…

 12511719_10153761152699647_205463666_n

An unhappy, dysfunctional family with loads of skeletons in the closet… Black stone ware.

10660195_10152761217282036_273588535569971927_n

Långa-bröst-kollektionen

Långa-bröst-kollektionen.586

Till mina besynnerligare skapelser hör utan tvekan långa-bröst-kollektionen. Även om skönheten ligger i betraktarens öga så torde dessa tjusiga damer vara helt osäljbara.

585Hur som helst hade jag hysteriskt roligt när jag fixade till dessa figurer…  Har även ställt ut dem någon gång, men det blev aldrig någon kioskvältare… Skumt…

Vem skulle inte vilja pryda  sitt superdesignade finrum med dessa smakfulla skönheter? Kanske något för hottad home staging..?

584583The long tit collection. Beauty is in the eye of the beholder… Black stone ware 

Kvinnobröst (eller enbart bröst) sitter på höger och vänster sida om bröstkorgen på postpubertala kvinnor och består huvudsakligen av en ansamling kroppsfett och bindväv, men också bröstkörtlar.  Körtlarna kan producera bröstmjölk som utgör föda åt spädbarn. Mjölken leds via körtelgångar och utsöndras ur bröstvårtorna.

Både män och kvinnor utvecklar bröst ur samma embryologiska vävnad men under puberteten påverkar kvinnans könshormoner, främst östrogen, brösten att växa, vilket vanligtvis inte sker hos män, på grund av deras högre halter av testosteron. Brösten är ett av de första tecknen på att en flicka gått in i puberteten.

Under graviditeter påverkas brösten av ett komplex samspel mellan olika hormoner som resulterar i att brösten växer och kan börja producera mjölk. Tre av dessa hormoner är östrogen, progesteron och prolaktin, som också påverkar körtelvävnaderna i brösten under menstruationscykeln.

Bröstmjölksutsöndring från bröstvårtan, utan koppling till graviditet eller amning kallas galaktorré och kan under specifika förhållanden drabba både män och kvinnor. Om storleken på kvinnans bröst förändras kan det vara fråga om gigantomasti eller bröstatrofi. Om mannen bildar bröst som liknar kvinnobröst kallas tillståndet gynekomasti.

 https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnobr%C3%B6st

The breast is one of two prominences located on the upper ventral region of the torso of female primates. In females, it serves as the mammary gland, which produces and secretes milk and feeds infants.[2] Both females and males develop breasts from the same embryological tissues. At puberty, estrogens, in conjunction with growth hormone, cause breast development. Males do not develop pronounced or physiologically matured breasts because their bodies produce lower levels of estrogens and higher levels of androgens, namely testosterone, which suppress the effects of estrogens in developing breast tissue. The breasts of females are typically far more prominent than those of males.

Subcutaneous fat covers and envelops a network of ducts that converge on the nipple, and these tissues give the breast its size and shape. At the ends of the ducts are lobules, or clusters of alveoli, where milk is produced and stored in response to hormonal signals.[3] During pregnancy, the breast responds to a complex interaction of hormones, including estrogens, progesterone, and prolactin, that mediate the completion of its development, namely lobuloalveolar maturation, in preparation of lactation and breastfeeding. Upon childbirth, the alveoli are stimulated to produce and secrete milk for infants.

Along with their function in feeding infants, female breasts have social and sexual characteristics. Breasts have been featured in notable ancient and modern sculpture, art, and photography. Female breasts can figure prominently in a woman’s perception of her body image and sexual attractiveness. A number of Western cultures associate breasts with sexuality and tend to regard bare breasts as immodest or indecent. Breasts and especially the nipples are an erogenous zone on women. Given the emphasis of some cultures on breast size and attractiveness, some women seek breast augmentation or other kinds of surgery to enlarge or reduce their breast size or to reverse sagging breasts.   https://en.wikipedia.org/wiki/Breast

 

Keramikskulpturer

Keramikskulpturer.

dsc02288dsc02289Mina keramikskulpturer blir oftast svarta, men ibland blir de gröna…

Vissa har hudproblem och andra ångest.

Allt beror på dagsformen.

 dsc02285Vid minst ett tillfälle blev jag tydligen lite wild and crazy och hittade en röd glasyr…

Efter en lyckad utflykt till Umeås intressantaste loppis – PMU, aka PMS på Teg har jag numera hyllor för mina keramiska alster.Nu har den stoooora inventeringen påbörjats… Idén är att jag ska få lite bättre ordning på den samlade produktionen.

dsc02291Det kan bli lite spännande att gräva fram alla underligheter ur gömmorna. Har ingen större koll på vad som finns i förråden, men jag vet att där nere i underjorden kommer jag bland annat att återfinna ”Långa-bröst-kollektionen” och starten på mitt ”totempåle-projekt”, som var tänkt att bli ett par meter högt. Tappade dock farten efter fem skallar om jag minns rätt… Missa inte den spännande fortsättningen…

Skulptur (från latinets verb sculpere ”att hugga ut/skulptera”) är ett tredimensionellt konstverk. Skulptur har i motsats till övriga bildkonstarter en kropp, det vill säga en materiell volym i rummet. Till skillnad från byggnadskonsten tjänar skulpturen estetiska och inte materiella ändamål.

Traditionellt har skulpturer formats ur hårda material som sten, metall, glas eller trä, eller ur plastiska material som lera, textil, polymerer och mjukare metaller. Idag används även begreppet för konstverk som omfattar ljud, text och ljus. Även funna objekt, som från början skapats för andra ändamål, så kallade objet trouvé eller ready-mades, kan presenteras som skulpturer.

et finns en mängd olika typer av skulpturer. Indelningen är oprecis men det finns några huvudkategorier:

  • Fristående skulptur, eller friskulpturer – skulptur som är omgiven av luft runt om och som kan beskådas från alla håll. Hit hör bland annat statyer, statyetter, byster, ryttarstatyer och hermer.
  • Relief – frontal skulptur, upphöjd ur en slät yta. Ofta uthuggen, formad eller utskuren till exempel på en vägg eller en mur. Beroende på hur djup, dvs terdimensionell figurationen är så talar man om hög- eller lågrelief. En fris kan vara utformad som en relief.
  • Kinetiska skulpturer – skulpturell företeelse som utvecklades under 1900-talet där fysisk rörelse är en väsentlig del av verket, som mobiler. Vissa typer av fontäner kan även beskrivas som kinetiska skulpturer.
  • Platsspecifika skulpturer – konstnärlig företeelse som främst tillskrivs konstverk från 1900-talet och framåt, och som skapats specifikt för en viss plats. Ofta är miljön och omgivningarna en viktig aspekt av verket. En speciell form av platsspecifik konst är land art.
  • Funna objekt (fr: objet trouvé, eng: found object eller ready-mades) – objekt, som från början skapats för andra ändamål, men som genom kontexförflyttning får en konstnärlig innebörd. I vissa fall kan sådana objekt ha skulpturala kvaliteter och därför betraktas som skulptur. Ett exempel på det senare är Marcel Duchamps Flasktorkaren från 1914.

Skulpturer och objekt kan utgöra delar av en installation, vilket är ett eget begrepp. Från Wikipedia

 Skulptur

Det bara fortsätter… Resekostnader. Medborgarens klagan 59.

Det bara fortsätter… Resekostnader. Medborgarens klagan 59.

Bromander, infrastrukturministerns närmaste man, har mångdubbelt högre resekostnader än sina kolleger. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Bild från expressen

Så var det dags igen. Denna gång avhandlas statssekreterare Erik Bromanders resekostnader i media. Sedan Erik Bromander tillträdde efter valet 2014 har han åkt på minst 27 utlandsbesök, ofta till avlägsna länder som Australien, Sydafrika och Brasilien – och oftast i Business class.

”Han reser nästan alltid i business class, i strid med riktlinjerna, och har så mycket ledig tid under resorna att det väckt missnöje på departementet.”  hävdas i artikeln i expressen.         Resekostnader

Även Aftonbladet avhandlar Bromanders globetrottande… http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23780772.ab

I vanlig ordning får vi hoppas att mediernas rapportering inte stämmer med verkligheten… Hur som helst  verkar det vara dags att damma av ett tidigare inlägg:

62B 63 64

http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/arbetet-i-riksdagen/sa-arbetar-ledamoterna/

”De resor ledamöterna gör i sitt riksdagsuppdrag betraktas som tjänsteresor. Ledamotens bostad på hemorten betraktas som tjänsteställe. Det innebär att ledamotens resor från hemorten till riksdagen i Stockholm räknas som tjänsteresor.

Val av färdsätt

Ledamöterna bestämmer själva vilka tjänsteresor de ska göra inom Sverige och vilket färdsätt som är lämpligast med hänsyn till kostnader, tid eller miljö.

Reseräkningarna granskas

Ledamöternas reseräkningar granskas av Riksdagsförvaltningen. I granskningen ingår kontroll av att reseräkningen är korrekt utifrån de reseregler som gäller, att färdvägen är redovisad och att originalkvitton finns bifogade för de utlägg som ledamoten begär ersättning för. Om kompletteringar behöver göras eller om något är oklart kontaktar förvaltningen ledamoten.

Traktamenten – ersättning för tjänsteresor

Ledamoten får traktamente för resor med övernattning mer än 50 kilometer från hemorten. Traktamentet för inrikesresor är 370 kronor per dag, varav 220 kronor är skattefria. Traktamentet för utrikesresor betalas enligt belopp som fastställs av Skatteverket och är skattefritt. Om ledamoten fått fria måltider i tjänsten ska avdrag göras från traktamentet.

Vid resa med övernattning i Stockholm är traktamentet 110 kronor per dag. Det är skattefritt och reduceras inte för fria måltider.

Förlängd vistelsetid

Det är möjligt för ledamoten att komma tidigare eller stanna kvar längre på en plats i samband med en utrikes tjänsteresa om resekostnaderna kan minskas och om den privata delen av vistelsen står i rimlig proportion till tjänstgöringstiden. Om skälet är ett annat får ledamoten själv betala merkostnaderna.

Hotell

Ledamöterna får ersättning för hela kostnaden för hotellrum vid tjänsteresor.

Årskort för tåg och flyg

Alla ledamöter har rätt till ett årskort på SJ. Alternativt kan en ledamot få ett så kallat destinationskort på flyg om han eller hon har långa resvägar eller om det finns andra särskilda behov.

Årskorten får bara användas för tjänsteresor i riksdagsuppdraget eller med anledning av andra statliga uppdrag.

Bilersättning och taxi

Ledamöterna kan använda egen bil och får då ersättning med 26,50 kronor milen, varav 18,50 kronor är skattefria. Om det saknas kollektivtrafik eller om det finns särskilda skäl får ledamöterna ta taxi.

Betalkort

Ledamöterna kan ansöka om att få ett betalkort med personligt betalningsansvar för att betala kostnader i samband med tjänsteresor. Efter resan ska ledamoten lämna in en reseräkning till Riksdagsförvaltningen, där han eller hon redovisar vilka betalningar som gjorts med kortet.

Enskilda tjänsteresor utomlands

De flesta utrikesresor som ledamöterna gör sker tillsammans med ett utskott eller med partigruppen. Det finns också en möjlighet för ledamöterna att få bidrag för enskilda tjänsteresor utomlands. Bidraget är maximalt 50 000 kronor under en mandatperiod. Beslut om enskilda tjänsteresor utomlands fattas av någon av de vice talmännen.”

Hur hinner han?

Man kan ju också fundera över hur karl´n hinner med 27 längre utlandsresor på två år! Han måste vara ett under av effektivitet och en fantastisk tillgång för vårt land med tanke på att han sköta ett krävande heltidsjobb också!!! De flesta heltidsarbetande hinner knappt med en endaste liten utlandstripp på semestern…

STACKAR´N!!!

 

 

Keramik i höstmörkret…

Keramik i höstmörkret…

Keramik, kreativitet och kamratskap på Folkuniversitetet…

14519744_1311642025535569_1295638851644593757_nKeramik är världens bästa hobby! Den främsta anledningen till att inte deppa ihop när sommaren går mot sitt slut, de vackra höstlöven slits bort av glupska höststormar och det tunga mörkret faller över den plötsligt så mycket kyligare verkligheten är att min älskade gyttjebrottning drar i gång igen… Månader av avhållsamhet, abstinens och längtan är äntligen över…

14492501_1311642045535567_1650935710577636168_nSäsongens första alster blev en finstämd liten skapelse i svart lera. Nästan tolv kilo första kvällen.

Gissningsvis är hornen förklaringen till leråtgången. Nu får man bara hoppas att det hela håller i hop i ugnen.

Instruktionsfilm:  Björn Hellberg drejar       Drejningscenen ur Ghost   Gissa vilken som är mest självbiografisk 😀

Keramik är ljuset i mörkret… Som vanligt är ambitionen att lära mig att dreja – och som vanligt har jag ingen som helst lust att sitta och svära vid en slickers-fabrik…   I stället får jag väl hänge mig åt det som jag verkligen tycker är tokroligt, hur man nu ska beskriva det… Typ frigörande kreativ skulptur eller något ditåt.

DSC02234

Har även kört i gång med uppföljaren till Terapispermierna…

Äggprojektet!

dsc02282-1

Är i skrivande stund något osäker på fortsättningen – men det torde på något sätt bli någon slags koppling till en eventuell samtyckeslag.

samtyckeslagen    FATTA  Roks   Förslag   Samtyckeslag på väg   motion

Drejning  enl Wikipedia

Drejning är en teknik där lera formas till runda föremål såsom vaser, krukor, muggar, skålar och tallrikar. En lerklump (klös) placeras på en drejskiva som försätts i rotation. Genom att trycka med händer och fingrar i den mjuka, roterande leran formas kompakta eller ihåliga former. En yrkesman/kvinna som drejar kallas krukmakare eller keramiker.

Tillverkningen av ett drejat keramikföremål börjar med att leran bearbetas för att inte innehålla några luftbubblor, samt för att bli homogen. Sedan fästs en lagom stor bit av material på skivan och centreras, med hjälp av den roterande skivan, och händerna doppade i vatten. I Sverige arbetar man vanligen med en drejskiva som snurrar motsols om man är högerhänt, så att leran stadgas av höger handflata där då mest tryck sker. Vänsterhänta drejare kan välja att arbeta åt motsatt håll.

Med hjälp av fingrarna formas sedan ett hål och väggarna dras upp. Genom tryck inifrån kärlet vidgas det till önskad vidd och kan också slutas till igen. Krukmakaren måste hela tiden arbete samtidigt både på innersidan och yttersidan av kärlväggen, annars riskerar han att kärlet blir skevt eller går sönder. Det är också viktigt att ha kunskap om hur tunn väggen kan bli innan föremålet inte längre kan bära sig självt och faller samman, speciellt vid stora och vida former. Lerans bärighet beror mycket på hur mycket på den kemiska sammansättningen.

Stora föremål är svårare att dreja i ett stycke, både för att armarna kanske inte alltid räcker ända ned i botten av kärlet, och för att leran inte orkar bära så mycket vikt i det mjuka tillstånd som behövs för formning på drejskivan. Problemet kan lösas genom att man drejar en stor kruka i flera cylindrar, som sammanfogas med slicker, lera uppslammad i vatten, när de torkat så de blir lite stadigare. En annan teknik är att dreja kärlets lägre del först, och sedan allt eftersom fästa strängar av ny lera längs kanten och dreja fast dem.

Det går att tillverka annat än runda föremål på en drejskiva, och det har gjorts i århundraden. Man bearbetar väggarna när skivan står still och kärlet fortfarande är mjukt, drar ut hörn eller trycker ihop kanterna till en kub eller oval. Vill man även ha en oval botten kan man skära ut ett snitt ur botten och pressa ihop den. Man kan också helt skära av en cylinder från dess botten och fästa den på en fyrkantig botten.

Drejskiva

De äldsta drejskivorna uppfanns kring 3000 f Kr., i det antika Egypten. De var handdrivna och bestod av en tung skiva som sattes i rörelse med handen eller en pinne. Krukmakaren satt på marken framför skivan och arbetade. På många håll i världen arbetar krukmakare fortfarande enligt denna teknik. Senare började en fotdriven modell användas där den lilla skiva där kärlet formas är kopplat via en lodrät stång till en större skiva, som krukmakaren sparkar på. Modellen användes från 1500-talet i Sverige och är fortfarande mycket vanlig över hela världen. Drejskivan kan också drivas av en tjänare eller ettvattenhjul, via kraftöverföring via remmar till drivhjulet. I modern tid är många av drejskivorna elektriska, även om de varierar en smula i utförande från kultur till kultur.

Kreativt kaos rockar fett. Pilgatans kulturmarknad, Umeå.

Kreativt kaos rockar fett. Pilgatans kulturmarknad, Umeå.

Västerbottens Kuriren rapporterar från Pilgatan.

Västerbottens Kuriren rapporterar från Pilgatan.

Pilgatans kulturmarknad, Umeå 2016.

Pilgatans kulturmarknad, Umeå 2016.

Pilgatans kulturmarknad var som vanligt en välbesökt tillställning med massor av sköna människor. Häpnar och imponeras av all alternativ kultur och konst som frodas uti Umeås kök och kammare. Det skulle verkligen behövas fler ordentliga kanaler / arenor för alla dessa konstnärer, hantverkare och kreatörer.

Tillbringade dagen tillsammans med textilkonstnären Ulf Larsson FB-sida   och konstnären Johan med Skägget Holmlund INFO       Om mig14311212_1147350161969866_378484168429669496_o

Dags för utställning i Ateljé Orsta, Nordingrå.

orstaDags för utställning i Ateljé Orsta, Nordingrå. Dagen kommer att ägnas åt packande och organiserande…

Varje gång tänker jag att jag ska övergå till enbart måleri, eftersom keramik är tungt och otympligt att packa… Nåväl… Det blir keramik denna gång också 😀 Köttdisken får också följa med.

                                     Hjärtligt välkomna att titta förbi!

http://ateljeorsta.se/      https://www.konstgalleri.se/magganhjorth

 

Utställning på Atelje Orsta, Nordingrå.

Utställning på gång…

orsta

Jag kommer att ha en utställning på Atelje Orsta i Nordingrå 23/7 -29/7  så jag har börjat botanisera i förråden så smått för att få lite koll på mina keramiska alster. Det handlar om OHYGGLIGA MÄNGDER…

ELJESTNESS PRODUCTION INDEED!!!

Frågan är vad man ska packa med och vad man ska lämna hemma… Inte lätt alls, även om de mer ekivoka och de mest skrymmande alstren kanske får falla i glömska för denna gång.

Eller kanske eventuellt bara något litet, småvulgo – bara som allmän stämningshöjare. Måste fundera mera.             Höga kusten   Världsarv

Exhibition coming up and I have to decide what to bring, and that´s not easy.    High Coast