https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/bostaden-ger-sken-av-dalig-ekonomi-har-miljardbelopp
Har du Face Book? Kolla in Umeå, meme-huvudstad 2018
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/forsvarar-bolagets-utforsaljning
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/de-vill-kopa-bostadens-lagenheter
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/demonstration-mot-bostadens-planerade-miljardaffar
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/tudelat-om-bostadenaffaren-bland-partierna
http://www.dagensjuridik.se/2017/01/svensk-forvaltning-faller-i-korruptionsindex-ledande-personer-saknar-etisk-kompass http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4952994 http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/11916.pdf
Alla blir inte fattigpensionärer Göran och Anitra Andra med tur Ledamöternas pensioner
I det gamla ATP-systemet räckte 30 arbetsår för full pension – och den räknades på de 15 bästa inkomståren. Pensionen var dessutom garanterad, och kunde ihop med tjänstepension ge upp till 85 procent av slutlönen för en glad 65-åring.
Men systemet blev dyrt för staten – redan på 1970-talet började politikerna pilla i beräkningsgrunderna för att få ned kostnaderna. Och under krisåren på 90-talet blev läget akut. Därför tillsattes Pensionsarbetsgruppen med medlemmar från alla dåvarande riksdagspartier.
Garantipension: Finansieras av staten och ska fungera som grundskydd för dem med liten eller ingen pensionsgrundande inkomst under arbetslivet. Gäller från det att man fyllt 65 år. För att ha rätt till full grundpension måste man bott minst 40 år i Sverige. För den som bott kortare tid i landet minskas beloppet med 1/40 per år som saknas.
Inkomstpension: Fungerar som en inkomstgrundad pension och baseras på de pensionsrätter som betalats in under arbetslivet. Beloppet varierar beroende på hur mycket som betalats in under arbetslivet, samt inkomstutvecklingen i samhället.
Premiepension: Är inkomstgrundad och baseras på pensionsrätterna i premiepensionssystemet. Storleken på premiepensionen varieras beroende på hur mycket som investerats under arbetslivet och hur fonderna utvecklats. För den som väljer att inte göra aktiva val förvaltas pengarna av Sjunde AP–fonden.
Den allmänna pensionen är skattepliktig. Utöver den allmänna pensionen kan man vara berättigad till följande ersättningar.
Bostadstillägg: (behovsprövas, betalas ut efter 65 års ålder), äldreförsörjningsstöd, särskilt pensionstillägg, efterlevandestöd till barn.
Den som går i pension från 61 års ålder får endast ut inkomstpension och premiepension fram tills man fyller 65 år.
Bild från expressen
Även Aftonbladet avhandlar Bromanders globetrottande… http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23780772.ab
I vanlig ordning får vi hoppas att mediernas rapportering inte stämmer med verkligheten…
Bild från expressen
Även Aftonbladet avhandlar Bromanders globetrottande… http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23780772.ab
I vanlig ordning får vi hoppas att mediernas rapportering inte stämmer med verkligheten… Hur som helst verkar det vara dags att damma av ett tidigare inlägg:
Nu har just den stormen bedarrat, men vi har hunnit se en del av den spännande fortsättningen i Umeå. Apberget INFO
Det finns en hel del man kan och borde ifrågasätta när det gäller Umeås utveckling / omdaning / förvandling.
Turerna kring Lokstallarna som kulturhus och hur man bara kör över och bortser från medborganas åsikter…
Hur man slaktat Järnvägstorget och framför allt “Grön Eld”, utan minsta tanke på estetiska och konstnärliga värden.
Före… Efter… Fler bilder
Bilderna kommer från: http://www.backen.se/w1/acstort.htm VK100 och ett reportage av Sveriges Radio P4
Urskiljnings- och omdömeslös rivningsiver och total ovilja att värna om vackra gamla byggnader. INFO
Förtätning och gentrifiering ses som den enda sanna vägen till frälsning…
Ett svårartat storstadskomplex som tydligen framkallar våta drömmar om “Manhattanskyline” och höghus på Ön, bombastiska jättegallerior och svulstiga shoppingcenter i kombination med målet att snabbt växa vad gäller invånarantal hotar den varma, vänliga, lagomt stora småstad jag vill leva och bo i.
fattigpensionärer Var tredje… 70-talisterna Fattigpensionärer – genusperspektiv Mer om kvinnor Fakta om pensionärer PRO Efter ett liv i arbete
När man är en glad pensionär då är man ung i sinnet, lever på minnet. När man är en glad pensionär då är man aldrig nånsin sur och tvär. Om man är sjutti’, åtti’ eller nitti’-två, så sjunger man ändå, sjunger man ändå. Vi går på kafferep och bara har det bra för bra ska pensionärerna ha. När man är en glad pensionär då har man glada dagar som oss behagar. När man är en glad pensionär då är man aldrig nånsin sur och tvär. Om man är åtti’, nitti’ eller hundratre, så sjunger man för de’, sjunger man för de’. På ljugarbänken sitter vi och har det bra för bra ska pensionärerna ha. När man är en glad pensionär då har man framtidsplaner i långa baner. När man är en glad pensionär då är man aldrig nånsin sur och tvär. Om man är nitti’, hundra eller hundrafem, så sjunger man med kläm, sjunger man med kläm. Vi har ju kämpat hårt, men nu har vi det bra för bra ska pensionärerna ha. Om man är nitti’, hundra eller hundrafem, så sjunger man med kläm, sjunger man med kläm. Vi har ju kämpat hårt, men nu har vi det bra för bra ska pensionärerna ha, ha, ha för bra ska pensionärerna ha.
Sanning – om man kan tro på wikipedia…
Politikerförakt Affären Googla Mona
Sanning är ett ord som används såväl i dagligt tal, som inom vetenskapen och inom filosofin. Frågan är både praktisk och teoretisk, inklusive vetenskapsteoretisk.
Sanning ses som betecknande en egenskap hos ett påstående, som kan sägas vara sant eller osant, det vill säga antingen sant eller inte sant det vill säga falskt.
Ett påstående som uppfyller det villkoret har brukat karakteriseras som deskriptivt, alltså beskrivande. Enligt klassisk filosofi var varje meningsfullt påstående deskriptivt. Detta kom att ifrågasättas av Ludwig Wittgenstein i hans senare period och av J. L. Austin. Den deskriptivistiska tesen är nära besläktad med verifierbarhetsprincipen.
Enligt klassisk sanningsteori såväl som vid så kallad sunt förnuft är ett sant påstående (P) och dess negation (inte-P) varandra uteslutande motsatser. Om det är sant att Stockholm är Sveriges huvudstad så är det falskt attStockholm är inte Sveriges huvudstad och omvänt. Om det är falskt att det regnar så regnar det inte, och omvänt, och så vidare.
Klassisk logik utgår ifrån detta samt att varje meningsfullt påstående antingen är sant eller falskt. Detta senare kallas lagen om det uteslutna tredje.
I själva verket är i klassisk logik lagen om det uteslutna tredje (P eller inte-P) logiskt ekvivalent med det är inte så att både P och inte-P är sant (motsägelselagen). Dessa två är tautologier och deras ekvivalens är också en tautologi, enligt de Morgans lagar.
Detta antas även gälla inom klassisk bevisteori, vilket strängt taget är sak samma som klassisk logik. Exempelvis bevisas ofta satser inom matematiken genom att man antar att ett påstående är sant. Om man sedan kan visa att detta antagande leder till falska konsekvenser, har man bevisat att påståendet är falskt. Då följer, enligt lagen om det uteslutna tredje, att dess negation (logiska motsats) är sann. Vill man bevisa satsen A, antar man således inte-A, visar att detta leder till något oacceptabelt, typiskt en motsägelse, och kan sedan se A som bevisat. Denna regel kallas av hävd reductio ad absurdum. Poängen är att P är sann eftersom inte-P är falsk. Egentligen har man inte bevisat P, utan bevisat att inte-P är falsk!
Således är det ett fundamentalt klassiskt bevisteoretiskt antagande att:
Man kan undra hur detta kan ses som problematiskt? Dock finns det filosofer och matematiker som ifrågasatt den principiella giltigheten i lagen om det uteslutna tredje.
(1) En del har hävdat att ett påstående kan ha ett tredje sanningsvärde, i det att det utöver sant eller falskt kan vara möjligt. Detta har bland annat att göra med problemet med framtida påståenden, ett av Aristotelespåpekat problem med framtida tillfälligheter, eller futura kontingentia. Problemet är här att påståendet vem som är Sveriges statsminister år 2027 (exempelvis) orimligen kan antas ha ett bestämt sanningsvärde redan nu, eller ha haft det för en miljard år sedan. I så fall vore ju framtiden förutbestämd. En tänkbar lösning är då att införa möjlighet som ett tredje sanningsvärde emellan sant och falskt. Fast man kan också hävda att påståendet har ett sanningsvärde nu, fast vi inte vet vilket det är. Problematiken verkar onekligen svår att hantera.
(2) Andra, som matematikern Brouwer har kritiserat matematikens gängse bevisförfarande. Den ståndpunkten kallas intuitionism, och hävdar att man inte kan säga att man bevisat sanningen hos påståendet P genom att visa att inte-P medför motsägelser. Ett äkta bevis måste bestå i konstruktionen av P.
Sanning är emellertid inte bara en logisk fråga, utan också en begreppslig fråga, eller fler:
I det följande ges en kort översikt över några vanliga filosofiska teorier om sanning. Det bör framhållas att var och en av dessa finns i mängder av undervarianter och att kontroversen mellan i synnerhet korrespondensteoretiker och koherensteoretiker är ett av filosofins både klassiska och moderna teman.
Alfred Tarski utgick ifrån tanken att satsen “det regnar” är sann om och endast om det regnar. Detta gav
“P” är sann om och endast om P.
Ett exempel till: “Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan” är sann om och endast om Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan.
Tarskis mål var egentligen att påvisa en ofullständighetsegenskap hos formella, axiomatiska teorier. Han gjorde detta genom att ur sin definition härleda det som kallas Tarskis paradox. Man får den genom att i schemat sätta P = Satsen P är falsk.
Det ger: satsen P är falsk om och endast om P. Nu säger varje sats att den är sann, så vi får: satsen P är falsk om och endast om P är sann. En motsägelse.
Tarskis lösning förutsatte att man inför en hierarki av objektsspråk, metaspråk, meta-metaspråk etc. Samt regeln att sanning inte någonsin ska definieras inom ett språk. Sanning för språket S (= ett formellt logiskt språk) måste formuleras i ett rikare meta-språk för S. Således hade detta inte så mycket att göra med vad vi vanligen menar med sanning. Däremot var det ett viktigt logiskt-semantiskt resultat, lite erinrande om Gödels samtida resultat. Se huvudartikel: korrespondensteori.