Posts Tagged: bostadsbrist

Umeå säljs på sommarrea. Skynda att fynda!!!

Umeå säljs på sommarrea… Nu säljer vi ut allmännyttan…

Svensk sommar… Hmmmm… Det är ju i alla fall myggfritt i träskvädret.

Befinner mig i avslutningsveckan,  men någon sommarkänsla har inte infunnit sig ännu. Nästan mitt i juni och två hyfsade dagar så här långt – det är riktigt illa, men kanske blir resten av sommaren alldeles fantastisk!!! Man får leva på hoppet…

Kan man inte ligga på stranden och lapa sol all ledig tid så får man se till att skaffa alternativ sysselsättning. Vad sägs om en smärre keramikkurs tillsammans med glada kamrater. Antagligen kommer solen och värmen när man ska tillbringa dagarna  i en källarlokal med lera upp till armbågarna – men det gör faktiskt ingenting. Inspirationen har runnit till, så nu poppar besynnerliga idéer upp i skallen lite huller om buller. Det blir kul att försöka realisera några av de mindre skruvade uppslagen.

Umeå säljs på sommarrea. Skynda att fynda!!!

KLARTVYKORT3 Annars rullar livet på som vanligt. I stället för solsken förmörkas tillvaron av lokalpolitiska stormar här i Umeå. Det senaste är det lömska försöket att i lönndom sälja ut stora delar av allmännyttans lägenhetsbestånd. Antagligen har de styrande fått upp vittringen på något nytt skrytbygge som ska finansieras… Kväven och Navet är väl inte tillräckligt i en stad med Stockholmskomplex och hybris.

Det kommunala bostadsbolaget BOSTADENs finansiering behöver tydligen lösas…

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/bostaden-ger-sken-av-dalig-ekonomi-har-miljardbelopp

 ”Hur styrs kommunen?”

Jag googlade frågan och svaret kan faktiskt upplevas som lätt ironiskt efter de senaste årens olika turer i Umeå…

apberget4”Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna.

Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag.”

Har du Face Book? Kolla in  Umeå, meme-huvudstad 2018

https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyresastyrskommunenochlandstinget/sastyrskommunen.735.html

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/startar-folkintiativ-mot-bostadens-utforsaljning

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/forsvarar-bolagets-utforsaljning

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/de-vill-kopa-bostadens-lagenheter

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/demonstration-mot-bostadens-planerade-miljardaffar

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/tudelat-om-bostadenaffaren-bland-partierna

Umeå

apberget2Man kan ju tycka att det  någon gång borde spela roll vad medborgarna tycker – men det är kanske mer än lovligt naivt… Typ lika naivt som att inbilla sig att de som sitter i kommunens ledning ska minnas att de sitter där för att representera sina väljare och arbeta för folkets bästa. Men det är ju å andra sidan inte första gången det luktar skunk om beslutsprocesserna i Umeå… Det håller på bli en lokal tradition att ignorera protester och köra över vanligt folk i den här stan…

 

http://www.dagensjuridik.se/2017/01/svensk-forvaltning-faller-i-korruptionsindex-ledande-personer-saknar-etisk-kompass    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4952994      http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/11916.pdf

 

Umeå, Västerbotten,Världen. 1.

Umeå, Västerbotten,Världen. 1.

Umeå utvecklas. Det har hänt mycket i sta´n de senaste 5 åren…

Jag hittade igen en liten reflektion över stormen kring ”Apberget” som jag petade ihop när det begav sig…

apberget1apberget2apberget3apberget4

Nu har just den stormen bedarrat, men vi har hunnit se en del av den spännande fortsättningen i Umeå.    Apberget INFO

Det finns en hel del man kan och borde ifrågasätta när det gäller Umeås utveckling / omdaning / förvandling.

Turerna kring Lokstallarna som kulturhus och hur man bara kör över och bortser från medborganas åsikter…

Hur man slaktat Järnvägstorget och framför allt ”Grön Eld”, utan minsta tanke på estetiska och konstnärliga värden.

Före…                                               Efter…   Fler bilder

Bildresultat för grön eldBildresultat för grön eldBildresultat för grön eld

Bilderna kommer från: http://www.backen.se/w1/acstort.htm VK100 och ett reportage av Sveriges Radio P4

 

Urskiljnings- och omdömeslös rivningsiver och total ovilja att värna om vackra gamla byggnader. INFO

Förtätning och gentrifiering ses som den enda sanna vägen till frälsning…

”Umeå kommuns tillväxtmål om 200 000 invånare senast 2050 är utgångspunkt i stadsplaneringen.”  Umeå kommun

Ett svårartat storstadskomplex som tydligen framkallar våta drömmar om ”Manhattanskyline” och höghus på Ön, bombastiska jättegallerior och svulstiga shoppingcenter i kombination med målet att snabbt växa vad gäller invånarantal hotar den varma, vänliga, lagomt stora småstad jag vill leva och bo i.

 

Förtroendekapital obefintligt… Medborgaren klagar vidare…

Förtroendekapital obefintligt… Medborgaren klagar vidare…

mona

Att förtroendet för det politiska etablissemanget är ordentligt naggat i kanten framgick med all önskvärd tydlighet när jag hörde följande kommentar på sta´n.

”Jag förstår inte varför det blir sånt pådrag bara för att en politiker far med osanning…

Jag skulle tycka det var mer förvånande med en politiker som håller sig till sanningen.”

Sanning   – om man kan tro på wikipedia…

Politikerförakt     Affären    Googla Mona

Vad är då sanningen?  (Här kommer en liten mini-kurs)

Sanning är ett ord som används såväl i dagligt tal, som inom vetenskapen och inom filosofin. Frågan är både praktisk och teoretisk, inklusive vetenskapsteoretisk.

Sanningens logik 

Sanning ses som betecknande en egenskap hos ett påstående, som kan sägas vara sant eller osant, det vill säga antingen sant eller inte sant det vill säga falskt.

Ett påstående som uppfyller det villkoret har brukat karakteriseras som deskriptivt, alltså beskrivande. Enligt klassisk filosofi var varje meningsfullt påstående deskriptivt. Detta kom att ifrågasättas av Ludwig Wittgenstein i hans senare period och av J. L. Austin. Den deskriptivistiska tesen är nära besläktad med verifierbarhetsprincipen.

Enligt klassisk sanningsteori såväl som vid så kallad sunt förnuft är ett sant påstående (P) och dess negation (inte-P) varandra uteslutande motsatser. Om det är sant att Stockholm är Sveriges huvudstad så är det falskt attStockholm är inte Sveriges huvudstad och omvänt. Om det är falskt att det regnar så regnar det inte, och omvänt, och så vidare.

Klassisk logik utgår ifrån detta samt att varje meningsfullt påstående antingen är sant eller falskt. Detta senare kallas lagen om det uteslutna tredje.

I själva verket är i klassisk logik lagen om det uteslutna tredje (P eller inte-P) logiskt ekvivalent med det är inte så att både P och inte-P är sant (motsägelselagen). Dessa två är tautologier och deras ekvivalens är också en tautologi, enligt de Morgans lagar.

Detta antas även gälla inom klassisk bevisteori, vilket strängt taget är sak samma som klassisk logik. Exempelvis bevisas ofta satser inom matematiken genom att man antar att ett påstående är sant. Om man sedan kan visa att detta antagande leder till falska konsekvenser, har man bevisat att påståendet är falskt. Då följer, enligt lagen om det uteslutna tredje, att dess negation (logiska motsats) är sann. Vill man bevisa satsen A, antar man således inte-A, visar att detta leder till något oacceptabelt, typiskt en motsägelse, och kan sedan se A som bevisat. Denna regel kallas av hävd reductio ad absurdum. Poängen är att P är sann eftersom inte-P är falsk. Egentligen har man inte bevisat P, utan bevisat att inte-P är falsk!

Således är det ett fundamentalt klassiskt bevisteoretiskt antagande att:

  • Varje påstående har ett och endast ett sanningsvärde, är antingen sant eller falskt, men aldrig båda samtidigt.

Man kan undra hur detta kan ses som problematiskt? Dock finns det filosofer och matematiker som ifrågasatt den principiella giltigheten i lagen om det uteslutna tredje.

(1) En del har hävdat att ett påstående kan ha ett tredje sanningsvärde, i det att det utöver sant eller falskt kan vara möjligt. Detta har bland annat att göra med problemet med framtida påståenden, ett av Aristotelespåpekat problem med framtida tillfälligheter, eller futura kontingentia. Problemet är här att påståendet vem som är Sveriges statsminister år 2027 (exempelvis) orimligen kan antas ha ett bestämt sanningsvärde redan nu, eller ha haft det för en miljard år sedan. I så fall vore ju framtiden förutbestämd. En tänkbar lösning är då att införa möjlighet som ett tredje sanningsvärde emellan sant och falskt. Fast man kan också hävda att påståendet har ett sanningsvärde nu, fast vi inte vet vilket det är. Problematiken verkar onekligen svår att hantera.

(2) Andra, som matematikern Brouwer har kritiserat matematikens gängse bevisförfarande. Den ståndpunkten kallas intuitionism, och hävdar att man inte kan säga att man bevisat sanningen hos påståendet P genom att visa att inte-P medför motsägelser. Ett äkta bevis måste bestå i konstruktionen av P.

Teorier om sanning[redigera | redigera wikitext]

Sanning är emellertid inte bara en logisk fråga, utan också en begreppslig fråga, eller fler:

  • Vad innebär (betyder) det att ett påstående är sant (eller inte sant)? (Semantisk fråga)
  • Under vilka omständigheter är det rätt att säga att ett påstående är sant? (Normativ fråga.)
  • Hur brukar folk använda ord som sann eller motsvarande, eller falsk eller motsvarande? (Deskriptiv, sociologisk fråga.)

I det följande ges en kort översikt över några vanliga filosofiska teorier om sanning. Det bör framhållas att var och en av dessa finns i mängder av undervarianter och att kontroversen mellan i synnerhet korrespondensteoretiker och koherensteoretiker är ett av filosofins både klassiska och moderna teman.

  • Korrespondensteorin: Enligt korrespondensteorin är ett påstående P sant om och endast om det överensstämmer med verkligheten. Om påståendet det regnar just nu är sant, så regnar det just nu. Tanken är att verklighetens faktiska förhållanden avgör vad som är sant eller falskt. Men vad ska då avses med verkligheten? För en empiriskt lagd filosof eller tänkare i allmänhet ligger det nära till hands att säga att verkligheten = det som observeras. Men detta leder snabbt till filosofiska (och perceptionspsykologiska) problem om hur observationer förhåller sig till verkligheten.

Alfred Tarski utgick ifrån tanken att satsen ”det regnar” är sann om och endast om det regnar. Detta gav

”P” är sann om och endast om P.

Ett exempel till: ”Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan” är sann om och endast om Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan.

Tarskis mål var egentligen att påvisa en ofullständighetsegenskap hos formella, axiomatiska teorier. Han gjorde detta genom att ur sin definition härleda det som kallas Tarskis paradox. Man får den genom att i schemat sätta P = Satsen P är falsk.

Det ger: satsen P är falsk om och endast om P. Nu säger varje sats att den är sann, så vi får: satsen P är falsk om och endast om P är sann. En motsägelse.

Tarskis lösning förutsatte att man inför en hierarki av objektsspråk, metaspråk, meta-metaspråk etc. Samt regeln att sanning inte någonsin ska definieras inom ett språk. Sanning för språket S (= ett formellt logiskt språk) måste formuleras i ett rikare meta-språk för S. Således hade detta inte så mycket att göra med vad vi vanligen menar med sanning. Däremot var det ett viktigt logiskt-semantiskt resultat, lite erinrande om Gödels samtida resultat. Se huvudartikel: korrespondensteori.

  • Koherensteorin: Enligt koherensteorin som har sina rötter bland annat hos Leibniz är ett påstående sant om och endast om det är koherent med ett omfattande system av satser, som alla är inbördes koherenta. Leibniz tycks ha menat att bara ett sådant system är möjligt, och identifierade det med något gudomligt och logiskt på en gång. Tillämpat i praktiken tycks det innebära att: en sats P är sann om och endast om den är koherent med systemet S. Och eftersom en sats kan vara koherent med S1 och inkoherent med S2, S3… så är det valet av system som avgör vad som är sant. Koherensteorier för sanning brukar kritiseras för relativism. Så brukar många uppfatta Thomas Samuel Kuhns paradigmteori. Ett annat problem är vad koherens egentligen ska antas betyda. Se huvudartikel: koherensteori.
  • Pragmatisk sanningsteori: Enligt pragmatismen (Charles Sanders Peirce, William James) är sanning grovt uttryckt detsamma som användbarhet eller funktionalitet. Ett sätt att beskriva detta på är att ett påstående är sant om det har konsekvenser som slår in, i vilket fall det är gynnsamt att anta påståendet som sant. Medan korrespondensteorin gärna ser sanning som något absolut, blir det här relativt. Newtons gravitationsteori betraktades, exempelvis, som sann tills man fann situationer där den inte fungerar bra. Då övergick man till Einsteins allmänna relativitetsteori. Se huvudartikel: pragmatism.
  • Konsensusteori: Alla sanningsteorier tenderar införa ett begrepp konsensus där vad som är sant eller inte sant avgörs inom en grupp av fria, oberoende debattörer. Detta gör sanning till ett provisorium, som hos Karl Popper. Man kan också använda det som en definition: det är sant som en majoritet är överens om. Men en sådan ståndpunkt förefaller oerhört lätt att invända emot, även om den ofta åberopas i praktiken. Problemet är förstås att de som nått en konsensus, dvs. blivit överens, ändå kan ha fel. Jorden är ju inte platt. ‘Se huvudartikel: konsensusteori.[1]         https://sv.wikipedia.org/wiki/Sanning

 

Allmännytta – fortsättning. Medborgarens klagan 38.

Allmännytta – fortsättning…

” Sverige är inte befriat från korruption och svenskarna upplever i högre utsträckning än medborgarna  i andra nordiska  länder att den offentliga  sektorn  är korrumperad. Det  är ett problem som måste tas på allvar. Många kommunala verksamheter är särskilt sårbara för korruption och det finns tydliga brister i granskningen av kommunernas ekonomi. ”

Allmännytta enl. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Representation – på skattebetalarnas bekostnad…  Till vilken allmännytta?

Representation är ett samlingsbegrepp för avdragsgilla utgifter som görs för att främja verksamheten. Annars lämnar man bara sina kvitton till ekonomiavdelningen så tas de om hand…

Trolöshet mot huvudman är ett brott enligt svensk rätt, vilket regleras i brottsbalken 10 kap. 5 §.

Brottet innebär att man missbrukar sin förtroendeställning gentemot någon annan då man fått i uppgift att sköta ekonomiska angelägenheter, kvalificerad teknisk uppgift eller ska övervaka skötseln av sådan uppgift och detta missbruk innebär skada för huvudmannen. I så fall döms till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Är gärningen belagd med straff enligt §§ 1-3 (förskingring, undandräkt, grov förskingring) är inte trolöshet mot huvudman aktuellt. Man betraktar normalt brottet som grovt om gärningsmannen begagnat vilseledande bokföring, falsk handling eller som det heter ”tillfogat huvudmannen betydande skada”.

74

Allmännytta

Källa    Kommungranskarna

Allmännytta. Medborgarens klagan 37.

Allmännytta?

Man måste väl utgå från att både de folkvalda och tjänstemännen företräder skattebetalarnas bästa och arbetar för kommunmedborgarnas bästa! Att alla resor och konferenser gagnar allmännyttan och kan motiveras med att de på något sätt förbättrar den vanliga kommunmedborgarens vardag/situation/livsvillkor…

Trolöshet mot huvudman   Kommungranskarna

På något sätt borde väl det vara kommunens främsta uppgift… Att se till sina kommuninnevånares väl och ve…

Medborgarförslag borde väga tungt, eftersom de styrande ju per automatik också borde vara väldigt lyhörda för vad folk tycker… Inte köra över opinionen.

73

Allmännytta

En liten påminnelse om vad som är kommunens obligatoriska uppgifter:  Källa

  • Social omsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg)
  • För-, grund- och gymnasieskola
  • Plan och byggfrågor
  • Miljö- och hälsoskydd
  • Renhållning och avfallshantering
  • Vatten och avlopp
  • Räddningstjänst
  • Civilt försvar
  • Biblioteksverksamhet
  • Bostäder                                         lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Gentrifiering (av engelskans gentry, ungefär herrskapsklass) är ett begrepp inom stadsplanering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område.

Gentrifiering sker exempelvis genom påkostade nybyggen, eller genom nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den ursprungliga befolkningens. Begreppet myntades 1964 av Ruth Glass i hennes beskrivning av utvecklingen av några områden i centrala London på 60-talet.

Motsatsen till gentrifiering kallas för filtrering, som är en social statussänkning av ett bostadsområde, där inflyttande individer har en svagare socioekonomisk profil än de som flyttar därifrån.[1

1 § Varje kommun ska med riktlinjer planera för
bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska
vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i
goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder
för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Frivilliga uppgifter

  • Fritid och kultur
  • Energi
  • Sysselsättning
  • Näringslivsutveckling

Lokalpolitik & politikerförakt. Medborgarens klagan 35.

Lokalpolitik.

Det borde vara lättare att påverka på det lokala planet kan man tycka… Och vad ska våra kommunala företrädare egentligen syssla med?

70

Lokalpolitik

I dag finns 290 kommuner och 20 landsting.  Det är regeringen som beslutar i ärenden om indelningen i kommuner och landsting. Riksdagen beslutar om indelning i län.

Enligt kommunallagen omfattar varje landsting ett län om inte något annat är särskilt föreskrivet. Ansökningar om förändringar i kommun eller landstingsindelningen utreds av Kammarkollegiet.

Kommuners och landstings uppgifter                                     källa

Genom speciallagstiftningen har kommuner och landsting fått ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Kommuner och landsting kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter.

Kommunernas obligatoriska uppgifter

  • 23  22omsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg)
  • För-, grund- och gymnasieskola
  • Plan och byggfrågor
  • Miljö- och hälsoskydd
  • Renhållning och avfallshantering
  • Vatten och avlopp
  • Räddningstjänst
  • Civilt försvar
  • Biblioteksverksamhet
  • Bostäder     Lag

 

1 § Varje kommun ska med riktlinjer planera för
bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska
vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i
goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder
för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Frivilliga uppgifter

  • Fritid och kultur
  • Energi
  • Sysselsättning
  • Näringslivsutveckling

Landstingens obligatoriska uppgifter

  • Hälso- och sjukvård
  • Tandvård för barn och ungdomar upp till 20 års ålder

Frivilliga uppgifter

  • Kultur
  • Utbildning
  • Turism

Gemensam, obligatorisk uppgift för kommuner och landsting

  • Regional och lokal kollektivtrafik

 

Den politiska organisationen

Kommunernas och landstingens grundläggande beslutanderätt utövas av folkvalda församlingar, kommun- och landstingsfullmäktige.

Vid sidan av fullmäktige har nämnderna en central roll i den kommunala beslutsprocessen. Fullmäktige beslutar om vilka nämnder som ska finnas. Vissa måste dock finnas i alla kommuner respektive landsting. Detta innebär att kommunerna och landstingen har stor frihet att bestämma sin organisation.

Kommunstyrelsen och landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen och håller uppsikt över de andra nämndernas verksamhet men kan inte ingripa i en annan nämnds uppgifter. Styrelsen ansvarar också för den ekonomiska förvaltningen t.ex. för att ta fram ett förslag till budget. Nämnderna ansvarar för förvaltning och verksatällande av fullmäktiges beslut.

En person som har rösträtt i kommunen eller landstinget är också valbar till förtroendeuppdrag. Åldergränsen är 18 år.

Kommunen enl wikipedia

 

 

 

Bostadsbrist! Medborgarens klagan 10.

Bostadsbrist         22 23 22