https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/bostaden-ger-sken-av-dalig-ekonomi-har-miljardbelopp
Har du Face Book? Kolla in Umeå, meme-huvudstad 2018
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/forsvarar-bolagets-utforsaljning
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/de-vill-kopa-bostadens-lagenheter
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/demonstration-mot-bostadens-planerade-miljardaffar
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/tudelat-om-bostadenaffaren-bland-partierna
http://www.dagensjuridik.se/2017/01/svensk-forvaltning-faller-i-korruptionsindex-ledande-personer-saknar-etisk-kompass http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4952994 http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/11916.pdf
Nu har just den stormen bedarrat, men vi har hunnit se en del av den spännande fortsättningen i Umeå. Apberget INFO
Det finns en hel del man kan och borde ifrågasätta när det gäller Umeås utveckling / omdaning / förvandling.
Turerna kring Lokstallarna som kulturhus och hur man bara kör över och bortser från medborganas åsikter…
Hur man slaktat Järnvägstorget och framför allt ”Grön Eld”, utan minsta tanke på estetiska och konstnärliga värden.
Före… Efter… Fler bilder
Bilderna kommer från: http://www.backen.se/w1/acstort.htm VK100 och ett reportage av Sveriges Radio P4
Urskiljnings- och omdömeslös rivningsiver och total ovilja att värna om vackra gamla byggnader. INFO
Förtätning och gentrifiering ses som den enda sanna vägen till frälsning…
Ett svårartat storstadskomplex som tydligen framkallar våta drömmar om ”Manhattanskyline” och höghus på Ön, bombastiska jättegallerior och svulstiga shoppingcenter i kombination med målet att snabbt växa vad gäller invånarantal hotar den varma, vänliga, lagomt stora småstad jag vill leva och bo i.
Sanning – om man kan tro på wikipedia…
Politikerförakt Affären Googla Mona
Sanning är ett ord som används såväl i dagligt tal, som inom vetenskapen och inom filosofin. Frågan är både praktisk och teoretisk, inklusive vetenskapsteoretisk.
Sanning ses som betecknande en egenskap hos ett påstående, som kan sägas vara sant eller osant, det vill säga antingen sant eller inte sant det vill säga falskt.
Ett påstående som uppfyller det villkoret har brukat karakteriseras som deskriptivt, alltså beskrivande. Enligt klassisk filosofi var varje meningsfullt påstående deskriptivt. Detta kom att ifrågasättas av Ludwig Wittgenstein i hans senare period och av J. L. Austin. Den deskriptivistiska tesen är nära besläktad med verifierbarhetsprincipen.
Enligt klassisk sanningsteori såväl som vid så kallad sunt förnuft är ett sant påstående (P) och dess negation (inte-P) varandra uteslutande motsatser. Om det är sant att Stockholm är Sveriges huvudstad så är det falskt attStockholm är inte Sveriges huvudstad och omvänt. Om det är falskt att det regnar så regnar det inte, och omvänt, och så vidare.
Klassisk logik utgår ifrån detta samt att varje meningsfullt påstående antingen är sant eller falskt. Detta senare kallas lagen om det uteslutna tredje.
I själva verket är i klassisk logik lagen om det uteslutna tredje (P eller inte-P) logiskt ekvivalent med det är inte så att både P och inte-P är sant (motsägelselagen). Dessa två är tautologier och deras ekvivalens är också en tautologi, enligt de Morgans lagar.
Detta antas även gälla inom klassisk bevisteori, vilket strängt taget är sak samma som klassisk logik. Exempelvis bevisas ofta satser inom matematiken genom att man antar att ett påstående är sant. Om man sedan kan visa att detta antagande leder till falska konsekvenser, har man bevisat att påståendet är falskt. Då följer, enligt lagen om det uteslutna tredje, att dess negation (logiska motsats) är sann. Vill man bevisa satsen A, antar man således inte-A, visar att detta leder till något oacceptabelt, typiskt en motsägelse, och kan sedan se A som bevisat. Denna regel kallas av hävd reductio ad absurdum. Poängen är att P är sann eftersom inte-P är falsk. Egentligen har man inte bevisat P, utan bevisat att inte-P är falsk!
Således är det ett fundamentalt klassiskt bevisteoretiskt antagande att:
Man kan undra hur detta kan ses som problematiskt? Dock finns det filosofer och matematiker som ifrågasatt den principiella giltigheten i lagen om det uteslutna tredje.
(1) En del har hävdat att ett påstående kan ha ett tredje sanningsvärde, i det att det utöver sant eller falskt kan vara möjligt. Detta har bland annat att göra med problemet med framtida påståenden, ett av Aristotelespåpekat problem med framtida tillfälligheter, eller futura kontingentia. Problemet är här att påståendet vem som är Sveriges statsminister år 2027 (exempelvis) orimligen kan antas ha ett bestämt sanningsvärde redan nu, eller ha haft det för en miljard år sedan. I så fall vore ju framtiden förutbestämd. En tänkbar lösning är då att införa möjlighet som ett tredje sanningsvärde emellan sant och falskt. Fast man kan också hävda att påståendet har ett sanningsvärde nu, fast vi inte vet vilket det är. Problematiken verkar onekligen svår att hantera.
(2) Andra, som matematikern Brouwer har kritiserat matematikens gängse bevisförfarande. Den ståndpunkten kallas intuitionism, och hävdar att man inte kan säga att man bevisat sanningen hos påståendet P genom att visa att inte-P medför motsägelser. Ett äkta bevis måste bestå i konstruktionen av P.
Sanning är emellertid inte bara en logisk fråga, utan också en begreppslig fråga, eller fler:
I det följande ges en kort översikt över några vanliga filosofiska teorier om sanning. Det bör framhållas att var och en av dessa finns i mängder av undervarianter och att kontroversen mellan i synnerhet korrespondensteoretiker och koherensteoretiker är ett av filosofins både klassiska och moderna teman.
Alfred Tarski utgick ifrån tanken att satsen ”det regnar” är sann om och endast om det regnar. Detta gav
”P” är sann om och endast om P.
Ett exempel till: ”Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan” är sann om och endast om Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan.
Tarskis mål var egentligen att påvisa en ofullständighetsegenskap hos formella, axiomatiska teorier. Han gjorde detta genom att ur sin definition härleda det som kallas Tarskis paradox. Man får den genom att i schemat sätta P = Satsen P är falsk.
Det ger: satsen P är falsk om och endast om P. Nu säger varje sats att den är sann, så vi får: satsen P är falsk om och endast om P är sann. En motsägelse.
Tarskis lösning förutsatte att man inför en hierarki av objektsspråk, metaspråk, meta-metaspråk etc. Samt regeln att sanning inte någonsin ska definieras inom ett språk. Sanning för språket S (= ett formellt logiskt språk) måste formuleras i ett rikare meta-språk för S. Således hade detta inte så mycket att göra med vad vi vanligen menar med sanning. Däremot var det ett viktigt logiskt-semantiskt resultat, lite erinrande om Gödels samtida resultat. Se huvudartikel: korrespondensteori.
” Sverige är inte befriat från korruption och svenskarna upplever i högre utsträckning än medborgarna i andra nordiska länder att den offentliga sektorn är korrumperad. Det är ett problem som måste tas på allvar. Många kommunala verksamheter är särskilt sårbara för korruption och det finns tydliga brister i granskningen av kommunernas ekonomi. ”
Allmännytta enl. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi
Representation är ett samlingsbegrepp för avdragsgilla utgifter som görs för att främja verksamheten. Annars lämnar man bara sina kvitton till ekonomiavdelningen så tas de om hand…
Trolöshet mot huvudman är ett brott enligt svensk rätt, vilket regleras i brottsbalken 10 kap. 5 §.
Brottet innebär att man missbrukar sin förtroendeställning gentemot någon annan då man fått i uppgift att sköta ekonomiska angelägenheter, kvalificerad teknisk uppgift eller ska övervaka skötseln av sådan uppgift och detta missbruk innebär skada för huvudmannen. I så fall döms till böter eller fängelse i högst två år.
Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Är gärningen belagd med straff enligt §§ 1-3 (förskingring, undandräkt, grov förskingring) är inte trolöshet mot huvudman aktuellt. Man betraktar normalt brottet som grovt om gärningsmannen begagnat vilseledande bokföring, falsk handling eller som det heter ”tillfogat huvudmannen betydande skada”.
Trolöshet mot huvudman Kommungranskarna
Gentrifiering (av engelskans gentry, ungefär herrskapsklass) är ett begrepp inom stadsplanering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område.
Gentrifiering sker exempelvis genom påkostade nybyggen, eller genom nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den ursprungliga befolkningens. Begreppet myntades 1964 av Ruth Glass i hennes beskrivning av utvecklingen av några områden i centrala London på 60-talet.
Motsatsen till gentrifiering kallas för filtrering, som är en social statussänkning av ett bostadsområde, där inflyttande individer har en svagare socioekonomisk profil än de som flyttar därifrån.[1
1 § Varje kommun ska med riktlinjer planera för
bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska
vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i
goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder
för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
I dag finns 290 kommuner och 20 landsting. Det är regeringen som beslutar i ärenden om indelningen i kommuner och landsting. Riksdagen beslutar om indelning i län.
Enligt kommunallagen omfattar varje landsting ett län om inte något annat är särskilt föreskrivet. Ansökningar om förändringar i kommun eller landstingsindelningen utreds av Kammarkollegiet.
Genom speciallagstiftningen har kommuner och landsting fått ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Kommuner och landsting kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter.
1 § Varje kommun ska med riktlinjer planera för
bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska
vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i
goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder
för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Kommunernas och landstingens grundläggande beslutanderätt utövas av folkvalda församlingar, kommun- och landstingsfullmäktige.
Vid sidan av fullmäktige har nämnderna en central roll i den kommunala beslutsprocessen. Fullmäktige beslutar om vilka nämnder som ska finnas. Vissa måste dock finnas i alla kommuner respektive landsting. Detta innebär att kommunerna och landstingen har stor frihet att bestämma sin organisation.
Kommunstyrelsen och landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen och håller uppsikt över de andra nämndernas verksamhet men kan inte ingripa i en annan nämnds uppgifter. Styrelsen ansvarar också för den ekonomiska förvaltningen t.ex. för att ta fram ett förslag till budget. Nämnderna ansvarar för förvaltning och verksatällande av fullmäktiges beslut.
En person som har rösträtt i kommunen eller landstinget är också valbar till förtroendeuppdrag. Åldergränsen är 18 år.
Kommunen enl wikipedia