Posts Tagged: allmännytta

Kulturen och kulturpolitiken. Medborgarens klagan 56.

KULTURTANTENKultur

Kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär ‘bearbetning’, ‘odling’ och ‘bildning’ och i sin tur härstammar från colo ‘odla’.[1] Begreppet har fått en väldigt vid betydelse och avser i vid bemärkelse all mänsklig aktivitet. Kultur har dock främst två betydelser: andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster. Inom kulturgeografi används den bredare betydelsen som all mänsklig aktivitet.

Kultur kan definieras som livsmönster till exempel språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats ”levnadssättet hos ett helt samhälle”. Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Kultur refererar ofta till en universell mänsklig kapacitet för att klassificera och kommunicera erfarenheter materiellt och symboliskt. Den höga kulturella förmågan har länge betraktats som en definierande egenskap hos människan.       Kultur enl. Wikipedia

 

Kultur är ett intressant fenomen. Kanske allt människor gör som inte styrs av fortplantnings- eller överlevnadsinstinkt kan betecknas som kultur. Det må vara hur det vill med det, men alla kan nog enas om att vårt samhälle skulle vara ganska torftigt utan litteratur, konst, måleri, skulptur, foto, teater, musik, film, dans etc…

Kulturpolitiken…

svältande konstnärProblemet är att dessa kulturyttringar onekligen ger mervärde men sällan genererar pengar. Många ifrågasätter varför pengar ska satsas på kultur medan det ska sparas på skola, vård och omsorg. Andra tycker att kulturen ska finansiera sig själv… Typ utbud och efterfrågan ska avgöra vilka kulturutövare som ska överleva. Risken med det torde vara att det blir ganska enahanda och populistiskt. Sen kan man fundera över hur någon ska kunna överleva på sin konst. Ingen vill väl vara ”svältande konstnär”.

Förr fanns något som hette ”Statlig inkomstgaranti för konstnärer”  vilket tilldelades ett begränsat antal konstnärer och andra kulturutövare för ”konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv”.

Den livslånga garantin garanterade innehavaren en årlig minimiinkomst på motsvarande fem basbelopp, vilket 2014 utgjorde 222 000 kronor. Beloppet minskades om konstnären hade andra inkomster. Om konstnären med egna inkomster nådde upp till nivå om omkring 260 000 kronor (2014), utbetalades inga pengar.[5] I snitt erhöll innehavarna ungefär halva maxbeloppet.[6]

Man kan fundera över hur mycket pengar det handlade om jämfört med de summor makthavarna själva försett sig med för att se om sina egna hus… Det vore kanske lämpligt att ersätta de nuvarande riksdagspensionerna etc med ett liknande system, med ungefär samma ekonomiska nivåer.                                                                             Riksdagsledamöternas förmåner, omställningsstöd och inkomstgaranti    Intressant läsning!!! MER

År 2010 beslöt riksdagen avveckla den statliga inkomstgarantin genom att inte längre ge sådan till ytterligare personer. De som redan hade fick behålla den…         Slopade kulturarbetarlöner    Smittad politiker    Kulturpolitik fr Almedalen

 

Förtroendekapital obefintligt… Medborgaren klagar vidare…

Förtroendekapital obefintligt… Medborgaren klagar vidare…

mona

Att förtroendet för det politiska etablissemanget är ordentligt naggat i kanten framgick med all önskvärd tydlighet när jag hörde följande kommentar på sta´n.

”Jag förstår inte varför det blir sånt pådrag bara för att en politiker far med osanning…

Jag skulle tycka det var mer förvånande med en politiker som håller sig till sanningen.”

Sanning   – om man kan tro på wikipedia…

Politikerförakt     Affären    Googla Mona

Vad är då sanningen?  (Här kommer en liten mini-kurs)

Sanning är ett ord som används såväl i dagligt tal, som inom vetenskapen och inom filosofin. Frågan är både praktisk och teoretisk, inklusive vetenskapsteoretisk.

Sanningens logik 

Sanning ses som betecknande en egenskap hos ett påstående, som kan sägas vara sant eller osant, det vill säga antingen sant eller inte sant det vill säga falskt.

Ett påstående som uppfyller det villkoret har brukat karakteriseras som deskriptivt, alltså beskrivande. Enligt klassisk filosofi var varje meningsfullt påstående deskriptivt. Detta kom att ifrågasättas av Ludwig Wittgenstein i hans senare period och av J. L. Austin. Den deskriptivistiska tesen är nära besläktad med verifierbarhetsprincipen.

Enligt klassisk sanningsteori såväl som vid så kallad sunt förnuft är ett sant påstående (P) och dess negation (inte-P) varandra uteslutande motsatser. Om det är sant att Stockholm är Sveriges huvudstad så är det falskt attStockholm är inte Sveriges huvudstad och omvänt. Om det är falskt att det regnar så regnar det inte, och omvänt, och så vidare.

Klassisk logik utgår ifrån detta samt att varje meningsfullt påstående antingen är sant eller falskt. Detta senare kallas lagen om det uteslutna tredje.

I själva verket är i klassisk logik lagen om det uteslutna tredje (P eller inte-P) logiskt ekvivalent med det är inte så att både P och inte-P är sant (motsägelselagen). Dessa två är tautologier och deras ekvivalens är också en tautologi, enligt de Morgans lagar.

Detta antas även gälla inom klassisk bevisteori, vilket strängt taget är sak samma som klassisk logik. Exempelvis bevisas ofta satser inom matematiken genom att man antar att ett påstående är sant. Om man sedan kan visa att detta antagande leder till falska konsekvenser, har man bevisat att påståendet är falskt. Då följer, enligt lagen om det uteslutna tredje, att dess negation (logiska motsats) är sann. Vill man bevisa satsen A, antar man således inte-A, visar att detta leder till något oacceptabelt, typiskt en motsägelse, och kan sedan se A som bevisat. Denna regel kallas av hävd reductio ad absurdum. Poängen är att P är sann eftersom inte-P är falsk. Egentligen har man inte bevisat P, utan bevisat att inte-P är falsk!

Således är det ett fundamentalt klassiskt bevisteoretiskt antagande att:

  • Varje påstående har ett och endast ett sanningsvärde, är antingen sant eller falskt, men aldrig båda samtidigt.

Man kan undra hur detta kan ses som problematiskt? Dock finns det filosofer och matematiker som ifrågasatt den principiella giltigheten i lagen om det uteslutna tredje.

(1) En del har hävdat att ett påstående kan ha ett tredje sanningsvärde, i det att det utöver sant eller falskt kan vara möjligt. Detta har bland annat att göra med problemet med framtida påståenden, ett av Aristotelespåpekat problem med framtida tillfälligheter, eller futura kontingentia. Problemet är här att påståendet vem som är Sveriges statsminister år 2027 (exempelvis) orimligen kan antas ha ett bestämt sanningsvärde redan nu, eller ha haft det för en miljard år sedan. I så fall vore ju framtiden förutbestämd. En tänkbar lösning är då att införa möjlighet som ett tredje sanningsvärde emellan sant och falskt. Fast man kan också hävda att påståendet har ett sanningsvärde nu, fast vi inte vet vilket det är. Problematiken verkar onekligen svår att hantera.

(2) Andra, som matematikern Brouwer har kritiserat matematikens gängse bevisförfarande. Den ståndpunkten kallas intuitionism, och hävdar att man inte kan säga att man bevisat sanningen hos påståendet P genom att visa att inte-P medför motsägelser. Ett äkta bevis måste bestå i konstruktionen av P.

Teorier om sanning[redigera | redigera wikitext]

Sanning är emellertid inte bara en logisk fråga, utan också en begreppslig fråga, eller fler:

  • Vad innebär (betyder) det att ett påstående är sant (eller inte sant)? (Semantisk fråga)
  • Under vilka omständigheter är det rätt att säga att ett påstående är sant? (Normativ fråga.)
  • Hur brukar folk använda ord som sann eller motsvarande, eller falsk eller motsvarande? (Deskriptiv, sociologisk fråga.)

I det följande ges en kort översikt över några vanliga filosofiska teorier om sanning. Det bör framhållas att var och en av dessa finns i mängder av undervarianter och att kontroversen mellan i synnerhet korrespondensteoretiker och koherensteoretiker är ett av filosofins både klassiska och moderna teman.

  • Korrespondensteorin: Enligt korrespondensteorin är ett påstående P sant om och endast om det överensstämmer med verkligheten. Om påståendet det regnar just nu är sant, så regnar det just nu. Tanken är att verklighetens faktiska förhållanden avgör vad som är sant eller falskt. Men vad ska då avses med verkligheten? För en empiriskt lagd filosof eller tänkare i allmänhet ligger det nära till hands att säga att verkligheten = det som observeras. Men detta leder snabbt till filosofiska (och perceptionspsykologiska) problem om hur observationer förhåller sig till verkligheten.

Alfred Tarski utgick ifrån tanken att satsen ”det regnar” är sann om och endast om det regnar. Detta gav

”P” är sann om och endast om P.

Ett exempel till: ”Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan” är sann om och endast om Uppsalas högsta kyrka är Domkyrkan.

Tarskis mål var egentligen att påvisa en ofullständighetsegenskap hos formella, axiomatiska teorier. Han gjorde detta genom att ur sin definition härleda det som kallas Tarskis paradox. Man får den genom att i schemat sätta P = Satsen P är falsk.

Det ger: satsen P är falsk om och endast om P. Nu säger varje sats att den är sann, så vi får: satsen P är falsk om och endast om P är sann. En motsägelse.

Tarskis lösning förutsatte att man inför en hierarki av objektsspråk, metaspråk, meta-metaspråk etc. Samt regeln att sanning inte någonsin ska definieras inom ett språk. Sanning för språket S (= ett formellt logiskt språk) måste formuleras i ett rikare meta-språk för S. Således hade detta inte så mycket att göra med vad vi vanligen menar med sanning. Däremot var det ett viktigt logiskt-semantiskt resultat, lite erinrande om Gödels samtida resultat. Se huvudartikel: korrespondensteori.

  • Koherensteorin: Enligt koherensteorin som har sina rötter bland annat hos Leibniz är ett påstående sant om och endast om det är koherent med ett omfattande system av satser, som alla är inbördes koherenta. Leibniz tycks ha menat att bara ett sådant system är möjligt, och identifierade det med något gudomligt och logiskt på en gång. Tillämpat i praktiken tycks det innebära att: en sats P är sann om och endast om den är koherent med systemet S. Och eftersom en sats kan vara koherent med S1 och inkoherent med S2, S3… så är det valet av system som avgör vad som är sant. Koherensteorier för sanning brukar kritiseras för relativism. Så brukar många uppfatta Thomas Samuel Kuhns paradigmteori. Ett annat problem är vad koherens egentligen ska antas betyda. Se huvudartikel: koherensteori.
  • Pragmatisk sanningsteori: Enligt pragmatismen (Charles Sanders Peirce, William James) är sanning grovt uttryckt detsamma som användbarhet eller funktionalitet. Ett sätt att beskriva detta på är att ett påstående är sant om det har konsekvenser som slår in, i vilket fall det är gynnsamt att anta påståendet som sant. Medan korrespondensteorin gärna ser sanning som något absolut, blir det här relativt. Newtons gravitationsteori betraktades, exempelvis, som sann tills man fann situationer där den inte fungerar bra. Då övergick man till Einsteins allmänna relativitetsteori. Se huvudartikel: pragmatism.
  • Konsensusteori: Alla sanningsteorier tenderar införa ett begrepp konsensus där vad som är sant eller inte sant avgörs inom en grupp av fria, oberoende debattörer. Detta gör sanning till ett provisorium, som hos Karl Popper. Man kan också använda det som en definition: det är sant som en majoritet är överens om. Men en sådan ståndpunkt förefaller oerhört lätt att invända emot, även om den ofta åberopas i praktiken. Problemet är förstås att de som nått en konsensus, dvs. blivit överens, ändå kan ha fel. Jorden är ju inte platt. ‘Se huvudartikel: konsensusteori.[1]         https://sv.wikipedia.org/wiki/Sanning

 

Ogenerad girighet ur ett samhällsperspektiv. Medborgarens klagan 54.

Ogenerad girighet ur ett samhällsperspektiv.

Ogenerad girighet är aldrig klädsamt! Ser man det ur ett samhällsperspektiv innebär det inte bara ekonomiskt svinn, som vid tex skatteflykt och uteblivna miljarder till statskassan… Miljarder som i och för sig skulle kunna göra underverk för vårt till stor del avreglerade, nedmonterade och illa medfarna folkhem – som en gång i förfluten tid framhölls som det goda exemplet på ett väl fungerande, jämlikt samhälle.  Det handlar också om medborgarnas förtroende för de styrande, etablissemanget och i förlängningen det politiska systemet.

 

Vi har ett gemensamt ansvar för att samhälle och demokrati ska fungera.  De styrande har ansvaret att sätta allmännyttan före egennyttan och se till samhällets bästa och då är ogenerad girighet inte bara oklädsam. Då är den rent motbjudande! Som väljare måste vi vara engagerade och kritiska.

Åt var och en efter behov av var och en efter förmåga verkar väl vara ett vettigt motto när det gäller hur ett samhälle ska fungera.

Samtidigt blir det alltmer uppenbart att det inte är så verkligheten fungerar. De som redan har massor får allt mer. De ekonomiska klyftorna ökar…   Ekonomiska klyftor

Rapporterna avlöser varandra om hur de rika gömmer förmögenheter utomlands för att komma undan beskattning i Sverige. Det handlar då inte om människor som inte har råd att betala skatt, utan om folk som har enoooorma förmögenheter och befinner sig i en ekonomisk verklighet som många inte ens kan drömma om existerar. Att bo på slott… Att kunna gömma undan miljontals kronor på konton utomlands… Sånt finns inte ens i den vildaste fantasin för de flesta, medan det är vardag för andra. Uppdrag granskning

Handlar det om sk. ”fiiiint folk” och framstående medborgare? Eller handlar det om omoraliska tjyvar? Döm själv!nordea2

Stora företag skatteplanerar, politiska höjdare gömmer pengar på samma sätt som drog- och vapenhandlare. Omoraliska banker medverkar till att undanhålla miljarder.   Panama papers   UG Panama-dokumenten

Sen håller de varandra om ryggen och försöker bortförklara… We are not amused!

Korruption i Sverige.

I Transparency Internationals Korruptionsindex ligger Sverige bra till…

har dock en annan bild av verkligheten…

”Sverige är inte befriat från korruption och svenskarna upplever i högre utsträckning än medborgarna  i andra nordiska  länder att den offentliga  sektorn  är korrumperad. Det  är ett problem som måste tas på allvar. Många kommunala verksamheter är särskilt sårbara för korruption och det finns tydliga brister i granskningen av kommunernas ekonomi.”  Källa: ESO

”Länderjämförande undersökningar visar att korruptionsuppfattningarna i Sverige sticker ut i två viktiga avseenden. För det första, i de europeiska staterna i gemen, anser de flesta medborgare att korruption är ett problem företrädesvis i staten, på den centrala politiska nivån. Till skillnad från denna generella bild uppger svenskarna i större utsträckning att om korruptionsproblem finns, så finns de i kommunerna, på lokal nivå. Ur teoretisk synpunkt kommer detta inte som någon överraskning, med tanke på hur den svenska välfärdsstaten är organiserad. Flera forskare har gett uttryck för uppfattningen att det därför är i kommunerna som vi bör vara extra vaksamma för korruptionsproblem. De uppgifter som kommunerna ansvarar för – som till exempel fysisk planering, olika typer av tillståndsgivning, inspektion, upphandling och social service – är särskilt riskutsatta för otillbörlig påverkan. Även om undantag finns, får kommunal verksamhet generellt sett sämre granskning av exempelvis media och revision jämfört med hur statsmakten granskas. Att svenska korruptionsproblem sannolikt i större utsträckning finns i kommuner snarare än i staten gör också att vi bör förhålla oss något skeptiska till Sveriges placering i internationella index, som har fokus på den statliga nivån, och sålunda riskerar missa problem som är associerade med maktutövning på lokal nivå.”    Källa: ESO

 

99

99B

Girighet, ideologi och demokrati. Medborgarens klagan 47.

Ideologi och demokrati.    84

 Är det politisk och ideologisk övertygelse som är drivkraften för att engagera sig politiskt, eller är det bara en lukrativ bransch med fantastiska karriärmöjligheter?    politisk adel

Företrädarna för de etablerade partierna beskylls ofta för att ha svikit sina ideologiska rötter. Visst kan det finnas fog för tvivel när fd socialistiska partiledare går från politiken till att bli storgodsägare och sitter som småpåvar och regerar … Eller får toppjobb inom näringslivet, blir lobbyister och jobbar för exakt det de sade sig vara emot under den politiska karriären.     toppjobb   avgångsvederlag   pensioner   om riksdagspensioner

Det kan också vara svårt att förstå hur fd politiker kan ha mage att uppbära avgångsvederlag eller riksdagspension medan man har ett eget företag, som genererar massor av inkomster… och synbarligen utan att skämmas. De tar inte ut lön utan låter pengarna stanna i företaget för att det ska vara enligt reglerna att kunna utnyttja dessa ekonomiska förmåner. Även om det är enligt reglerna så kan man ju tycka att det inte är förenligt med god moral… Människor som blir arbetslösa, sjuka eller beroende av socialbidrag beskylls för att parasitera på samhället och våra skattepengar. Vad ska man då kalla dessa människor, som trots att de redan har massor ändå skor sig på systemet?

Även om kanske inte ogenerad girighet är den vackraste av drivkrafter så finns det onekligen politiska drivkrafter som är mer skrämmande… Ideologier som man helst inte vill se i företrädda i riksdagen, eller någon annan beslutande församling. Politikerförakt är ett hot mot demokratin, men det finns fler…

89

Demokrati eller..?

Politik med diffusa konturer. Medborgarens klagan 44.

Politik med diffusa konturer.

Vart femte år går vi till val och det blir allt svårare identifiera ett valbart alternativ bland de politiska partierna. Samtidigt känns det som en samhällelig skyldighet rösta.

Är det något fel på svensk politik?               partiprogram          politiskt SPEL

När alla politiska partier har diffusa konturer och saknar tydlig ideologisk profil är det inte helt enkelt att veta var man skall lägga sin röst. De politiska buskapen partierna går ut med under valrörelsen kan man nog lugnt bortse ifrån. De säger alla det som låter bra och hoppas locka väljare med vallöften som ändå ingen tänker uppfylla om de hamnar i regeringsställning.

En strategi är att helt enkelt gallra ut de alternativ som helt går bort och hoppas på att något blir kvar på slutet. Annars kan man hänge sig åt personval. De politiker man har mest förtroende för får visa vägen och peka ut den politiska riktningen…

Men om man inte har något förtroende för de politiska företrädarna… Vad händer då?         valsystemet     politikerförakt    Partier     I riksdagen       Övriga

Fyraprocentsspärr.  Gränsen för när ett parti kan komma in i riksdagen. Tröskeln innebär att endast ett parti som fått minst fyra                                              procent av rösterna i hela landet i ett riksdagsval får delta i mandatfördelningen mellan partierna.
84

politik

gg

 

Allmännytta – fortsättning. Medborgarens klagan 38.

Allmännytta – fortsättning…

” Sverige är inte befriat från korruption och svenskarna upplever i högre utsträckning än medborgarna  i andra nordiska  länder att den offentliga  sektorn  är korrumperad. Det  är ett problem som måste tas på allvar. Många kommunala verksamheter är särskilt sårbara för korruption och det finns tydliga brister i granskningen av kommunernas ekonomi. ”

Allmännytta enl. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Representation – på skattebetalarnas bekostnad…  Till vilken allmännytta?

Representation är ett samlingsbegrepp för avdragsgilla utgifter som görs för att främja verksamheten. Annars lämnar man bara sina kvitton till ekonomiavdelningen så tas de om hand…

Trolöshet mot huvudman är ett brott enligt svensk rätt, vilket regleras i brottsbalken 10 kap. 5 §.

Brottet innebär att man missbrukar sin förtroendeställning gentemot någon annan då man fått i uppgift att sköta ekonomiska angelägenheter, kvalificerad teknisk uppgift eller ska övervaka skötseln av sådan uppgift och detta missbruk innebär skada för huvudmannen. I så fall döms till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Är gärningen belagd med straff enligt §§ 1-3 (förskingring, undandräkt, grov förskingring) är inte trolöshet mot huvudman aktuellt. Man betraktar normalt brottet som grovt om gärningsmannen begagnat vilseledande bokföring, falsk handling eller som det heter ”tillfogat huvudmannen betydande skada”.

74

Allmännytta

Källa    Kommungranskarna

Allmännytta. Medborgarens klagan 37.

Allmännytta?

Man måste väl utgå från att både de folkvalda och tjänstemännen företräder skattebetalarnas bästa och arbetar för kommunmedborgarnas bästa! Att alla resor och konferenser gagnar allmännyttan och kan motiveras med att de på något sätt förbättrar den vanliga kommunmedborgarens vardag/situation/livsvillkor…

Trolöshet mot huvudman   Kommungranskarna

På något sätt borde väl det vara kommunens främsta uppgift… Att se till sina kommuninnevånares väl och ve…

Medborgarförslag borde väga tungt, eftersom de styrande ju per automatik också borde vara väldigt lyhörda för vad folk tycker… Inte köra över opinionen.

73

Allmännytta

En liten påminnelse om vad som är kommunens obligatoriska uppgifter:  Källa

  • Social omsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg)
  • För-, grund- och gymnasieskola
  • Plan och byggfrågor
  • Miljö- och hälsoskydd
  • Renhållning och avfallshantering
  • Vatten och avlopp
  • Räddningstjänst
  • Civilt försvar
  • Biblioteksverksamhet
  • Bostäder                                         lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Gentrifiering (av engelskans gentry, ungefär herrskapsklass) är ett begrepp inom stadsplanering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område.

Gentrifiering sker exempelvis genom påkostade nybyggen, eller genom nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den ursprungliga befolkningens. Begreppet myntades 1964 av Ruth Glass i hennes beskrivning av utvecklingen av några områden i centrala London på 60-talet.

Motsatsen till gentrifiering kallas för filtrering, som är en social statussänkning av ett bostadsområde, där inflyttande individer har en svagare socioekonomisk profil än de som flyttar därifrån.[1

1 § Varje kommun ska med riktlinjer planera för
bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska
vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i
goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder
för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Frivilliga uppgifter

  • Fritid och kultur
  • Energi
  • Sysselsättning
  • Näringslivsutveckling

Striden om Apberget.

Striden om Apberget.

I Umeå fanns förr en plats som kallades Apberget mitt på Rådhustorget.               En dag fanns den plötsligt inte längre…vilket triggade igång ett nytt serieprojekt…

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/apberget-revs-pa-falska-grunder

Apberget1Apberget2Apberget3

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/apberget-revs-pa-falska-grunder