Härlig höst efter Svettig semesterstress.
Härlig höst efter Svettig semesterstress.
Sommaren -18 har varit helt osannolik – både på gott och ont.
Vädermässigt tre otroliga sommarmånader, då jag kunnat hänge mig ohämmat åt soldyrkan även om det fläckvis har varit nästan oliiiiidligt varmt. Temperaturer man i detta land normalt bara kan drömma om dag efter dag efter dag efter dag… Samtidigt har skogar eldhärjats, bönderna misströstar, djur nödslaktas och brunnar sinar. Man kan stilla fundera över huruvida detta är en enstaka företeelse eller om det handlar om bestående klimatförändringar.
Nu kommer hösten smygande – vacker och vemodig – och livet återgår till de normala rutinerna. Efter att ha haft en alldeles för fullspäckad semester då jag rusat runt som ett torrt skinn känns det faktiskt riktigt skönt. Semesterstressen är över för denna gång.
På något sätt har jag levt ett besynnerligt dubbelliv denna sommar. Kombon jämtländsk glesbygdsbo och kulturtant/strandhuggare i Umeå, med en veckas mellanspel som kringresande bohem och kulturarbetare på Höga kusten blev något ansträngande i längden, så nu får jag vila upp mig på jobbet efter all semesterstress innan nästa studiebesök i verkligheten.
Det har handlat mycket om keramik denna sommar. Utställningen på Ateljé Orsta blev en överhettad historia. 32 grader i skuggan, alldeles för få besökare pga hettan men samtidigt en vecka i mycket gott sällskap och trivsamt boende i undersköna omgivningar. Nya bekantskaper, många skratt och mitt livs hittills bästa schnitzel på Villa Fraxinus. Rekommenderas varmt! Tack alla inblandade!
Sen köpte jag mig lycklig. Återinvesterade vinsten i lera, glasyrer och andra små keramikrelaterade lyckobringare. Fick äntligen tummen ur och åkte till Nordic Kiwi i Oviken och shoppade loss.
Hann dock inte använda inköpen eftersom det var dags för en efterlängtad keramikkurs på Folkuniversitetet i Umeå. Alltid lika kul även om det var tufft i värmen. Massor med suspekta alster och trevlig samvaro med sköna lirare i vanlig ordning.
Ser fram emot en lugnare höst då jag hoppas ha tid att se grönkålen växa, teckna och måla lite emellanåt och framför allt organisera och få fart på en keramikverkstad. Verkstaden får vänta tills jag kursat och semestrat klart.
Odlandet gick halvtaskigt i år, dels pga torkan och dels för att jag knappt varit hemma alls. Försöker ta till vara det som trots allt orkat växa upp. Det blir nog en del experimentell matlagning framöver. Har tex haft min grönkålspremiär med grönkålslasagne. Var lite skeptisk, men den blev snaskig.
Konstutställning Ateljé Orsta
Konstutställning Ateljé Orsta.
Dags att börja packa ihop keramik för en veckas konstutställning på Ateljé Orsta. Jag har det stora privilegiet att få ställa ut med Johan med skägget och ser fram emot att få dryfta massor av fria tankar och vilda idéer
Ser fram emot att få tillbringa en vecka på undersköna Höga kusten igen. Förra gången jag var där blev jag hopplöst förälskad i naturen och körde vilse varje dag för att jag beundrade vyerna och missade avtagsvägar och skyltar. Tiittade tom på stugor och funderade på att omlokalisera mitt liv dit. Nu hamnade jag ju i Yxskaftkälen, men om det blir fler flyttar så vet jag vart jag styr kosan…
Det blir lite blandad keramik ur gömmorna, gammalt och nytt
Keramik. Stengods & läder.
Växthus, keramikutställning och semesterplaner.
Växthus, keramikutställning och semesterplaner.
Semesterplaner.
Efter en magisk majmånad känns det lite mer normalt med en kylslagen början på juni. Sommaren kom som en chock så jag har inte riktigt hunnit med i svängarna. Inser att det är hög tid att fixa inför semesterns evenemang.
Keramikutställning.
Ska ställa ut min keramik på Atelje Orsta 14-21 juli tillsammans med Johan med skägget och hans fantastiska färgexplosiva tavlor. Inser att det närmar sig med stormsteg och måste ta tag i förberedelserna. Ser verkligen fram emot att tillbringa en hel vecka med denne störtsköne lirare!
Andra planerade höjdpunkter i sommar är umgänge med mina älskade små juveler som jag saknar alldeles förfärligt. Har inte träffat ungarna på en evighet så det kommer att bli en höjdare. Har också anmält mig till en liten keramikkurs på folkuniversitetet, Umeå ihop med de glada kamraterna, vilket jag tror kommer att bli hysteriskt roligt! Hoppas även på att hinna med ett och annat strandhugg.
Trivs över lag fantastiskt bra med mitt nya liv, men saknar socialiserandet med mina fina vänner så det är tur att jag får fint besök mellan varven.
Växthus.
På hemmaplan händer annars inte några världsomvälvande saker. Försöker städa upp i trädgården och rensa bland kirskål och brännässlor. Måste gräva upp ett trädgårdsland så jag får någonstans att plantera de ohyggliga mängder grönkål jag förodlat. Fattade inte hur mycket det kunde bli av den där ynkliga lilla fröpåsen, men man lär sig nya saker hela tiden. Har även alldeles för mycket basilika… men det är ju verkligen gott så det lär gå åt så småningom. Grönkål har jag ingen tidigare erfarenhet av, men en av kamraterna på jobbet är ”Queen of the Grönkål” och kan säkert vägleda en novis…
Bubbelplasten och silvertejpen funkar över förväntan så det är full fart i växthuset. Solrosorna har nått växthustaket och skriker efter mer jord och jag hoppas verkligen att värmen återvänder så man törs plantera ut de små liven snart. Solrosor är en klar favorit och gör mig alldeles ”lyckopirrig” i både kropp och själ. Min vision är att det ska sticka upp lysande solar lite överallt runt om i trädgården och sprida glädje, så det blir intressant att se hur det tar sig.
Vår i Yxskaftkälen.
Vår i Yxskaftkälen..
De gigantiska snöhögarna håller på att se rätt ynkliga ut och jag har börjat så smått med vårbruket. Varvar trädgårdsstädande med vedklyvning inför nästa vinter, vilket jag helt otippat tycker är ganska kul. Vaknade i morse till ett veritabelt skyfall, men det håller på att klarna upp så det blir nog några timmars arbetsläger senare.
Hade några fantastiska dagar innan regnperioden brakade lös och ser fram emot mer sol och värme. Rimligtvis borde det så småningom bli en supersommar som kompensation för den gångna vintern och fjolårets sunksommar (två dagar med temperaturer över 20 grader) … för att balansera upp det hela.
Med trädgård igen.
Har en trädgård för första gången på sju år så nu börjar det pirra i de perenna nervändarna, men jag hinner/orkar inte börja med några stora projekt – trots att jag vill så jag skäms. All tid går åt till sånt som ur vettighetssynpunkt känns viktigare, men kanske inte är lika lustbetonat. Städning, plockande och det torde bli kallt nästa vinter om jag inte skaffar lite ved. 
Men det blir minimalt odlande i år. Lite grönkål, basilika och solrosor om det vill sig väl. Skulle vilja ha en riktig kryddträdgård, så om energin oväntat dyker upp och hugger mig i ryggen så blir det prio ett, tror jag.
Har reparerat växthuset…Tills vidare får det duga med ett provisorium kreerat av bubbelplast och silvertejp . Funkar säkert hyfsat, även om det inte ser så snyggt och proffsigt ut. Måste nog lägga krutet på att ansa det som redan finns på plats. Det är många år sedan någon orkade med att gräva om rabatterna eller beskära någonting.
I´m waiting for the summer. The snow is almost gone now and I have started preparing for a hot summer in Yxskaftkälen. After last year´s summer that never came and this horrible winter we really have deserved at least five months of sun…
I have fixed the greenhouse with plastic and duck tape, which doesn´t look so good, but I think it will work until I have the energy to repare it properly.
Glesbygdsliv.
Annars lullar det på. Har helt andra bekymmer och prioriteringar här i glesbygden än vad jag hade i sta´n. Allt hamnar på en mer basal nivå. Vissa saker måste jag göra för att tillvaron över huvud taget ska fungera, något jag tror ganska många vilsna själar skulle må jättebra av. Svårt att stoppa huvudet i röven när man redan har häcken full. 😀
Ved.
Kampen mot gäddhänget del.2
Tillbringar mycket tid på vedbacken för att överleva nästa vinter. Är djupt tacksam för all hjälp jag fått av mina hjältar som varit på besök och förhindrat mig från att sätta igång en motorsågsmassaker.. Kan inte starta sågen utan risk för att tranchera knän eller såga mig i ryggen så det momentet bör jag nog undvika … Klyvningen däremot är otippat kul – och säkert bra för gäddhänget 😀
Prepering for next winter but staying away from the chain saw… don´t think that tool would be healthy for me, so I´m extremely grateful for all the help I got. THANKS!!!
Tystnaden.
Sover som en klubbad oxe på nätterna, antagligen dels för att jag är riktigt trött – men också för att det är helt tyst. Inget som stör min sömn så när jag vaknar okristligt tidigt så är jag fullständigt utsövd och pigg som en pelikan Ohyggligt skönt att slippa snöskottningen måste jag dock erkänna. Hann inte alls med det jag planerat i vintras. Har inte fått i gång keramikverksta´n jag drömt om, men det löser sig nog med tiden.
Sociala ådran.
Det enda jag verkligen saknar är ungarna och umgänget med kamraterna, vilket inte betyder att jag är helt isolerad här. Finns massor med trevligt folk i byn och jag har helt otippat fått ett fantastiskt trevligt jobb på biblioteket i centralorten Strömsund 😀 Känns ganska skönt att ha ett socialt sammanhang och tider att passa – plus att det är ett jätteroligt jobb och mysiga arbetskamrater.
Yxskaftkälen är annars en oväntat aktiv by som erbjuder en del sociala sammankomster. Bygdegården har både cafékväll oh kreativ afton varje vecka och av och till arrangeras After Work. I fredags missade jag tex ett AW med trubadur eftersom jag hade finfrämmande… Om jag vore lagd åt det hållet skulle jag kunna styrketräna i grupp varje söndag eller åka och simma i en av grannbyarna, där Yxen har en reserverad tid för hågade bybor. Det är faktiskt ganska livat på landet.
There´s a lot more going on in the village than I expected. People come together for coffee, creative evenings or physical group training in the local ”bygdegård”. They also organize After Work and pub-nights now and then so it´s possible to have a social life.
Bofast i Yxskaftkälen
Bofast i Yxskaftkälen.
Då är det dags att sammanfatta mitt första halvår som bofast i Yxskaftkälen…
Björnfrossa, mörker och SNÖ!
Björnfrossa.
Bofast i Yxen från och med september och det började strålande. På den sjunde dagen gled jag ut på altanen med en kaffekopp i näven, satte mig i hänggungan för att avnjuta koffeinkicken och fick syn på något skumt, obestämbart. Förstod först inte vad det var, men efter en okulärbesiktning insåg jag den gudomliga sanningen. Mitt på den gröna plastmattan jag lagt ut dagen innan låg en bubba! En bubba full av halvsmälta blåbär. Då kom insikten…
Björnbubba på altanen…
Hittade ytterligare två mindre högar på trappan, så den dyngspridande besökaren var antingen lite risig i kistan, eller så hade hen sällis. Hur som helst blev jag ganska nervös och det kändes därefter betydligt mindre lockande att glida ut i mörkret för att inhalera aftonens nikotin. Hade långt gångna planer på att konstruera en ”björnskrämma”, men kom aldrig riktigt till skott.
Rimligtvis borde jag ha större anledning till nervositet om det vore någon granne som uträttat sina behov på min altan, men det kändes ändå som om det blev lite för naturnära. Utvecklade sedemera en invecklad kvällsrökningsritual som bland annat inbegrep vällingklocka och blinkande lampor. Om klangen från klockan skrämde bort eventuella närgångna nallar kan jag bara spekulera, men den satte garanterat fart på byns hundliv.
Time to sum up my first eight months in Yxskaftkälen. In the beginning, September last year, there was nothing but darkness. On the seventh day I found bearshit on the porch which really made me wonder what the heck I was doing here…
Nature came a little too close. Anyway, this made me a bit nervous and I didn´t smoke after dusk for a while – not before I considered it safe and figured the bears had gone to sleep for the winter.
Of course it would be a much bigger problem for me if it turned out that it was a neighbour who had left that little brown gift for me, but I´m still thinking about making some kind of ”scare bear” like some kind of scare crow… Or remember to be extremely noisy when I´m outdoors. I think I´ve heard that there are about 850 brown bears in Jämtland so I probably have to get used to the thought that there might be more bears than humans in and around this village.
Alla har för övrigt hundar… En del bara några stycken – andra har flera hundra jyckar verkar det som… Det finns nog fler hundar än människor i den här byn… kanske till och med fler björnar invånare om jag tänker efter.
Snö.
Min plan var att maxtesta hurvida jag skulle palla att bo här över vintern – och jag måste ha valt den ultimata vintern. Det började snöa tidigt – sen slutade det aldrig.
Naturligtvis havererade snöslungan redan i den initiala fasen. vilket resulterat i att jag tillbringat mer tid utomhus denna vinter än under de senaste decennierna sammanlagt. Dessutom har jag trimmat gäddhänget (och haft konstant träningsvärk).
Är troligtvis också numera byns driftkucku. Har inte missat något tillfälle att köra fast med bilen i snödrivorna, så med jämna mellanrum har jag fått ringa efter traktorhjälp.
-Hej, det är Maggan. Jag har kört fast…. Lika pinsamt varje gång. Har även ringt min traktorburne hjälte när jag behövt hjälp med att skotta bort jättetunga, blöta snömassor efter takras.
– Hej, det är Maggan. Jag har inte kört fast…
Mörker
Det blir verkligen riktigt mörkt när man inte har någon gatubelysning i närheten. Inte konstigt alls att man trodde på allehanda trolltyg och oknytt förr i tiden. Men det är faktiskt riktigt vilsamt att vara omgiven av mörker och tystnad. Har för övrigt upplevt fantastiska fullmånar denna vinter. Magiska, upplysta snölandskap där träden kastar långa månskuggor.
Blev så inspirerad att jag satt ute en natt och försökte skriva haiku. (Dock efter att grannar garanterat att björnarna gått i ide.) Ingen odödlig poesi blev till den natten kan jag meddela.
Blå timmen.
Det är min fasta övertygelse att merparten av Sveriges befolkning lider av akut brist på D-vitamin vintertid. Månader då man knappt ens hinner notera dagsljus gör något med psyket, själen och kroppen. Hetsade hem direkt efter jobbet för att i alla fall ha så pass mycket ljus att jag skulle hinna bära in ved och få undan snön innan det blev kolsvart. Oftast hann jag inte riktigt, men det var då jag upptäckte den blå timmen.
Någon gång mellan dagsljusets upphällning och det mättade nattmörkrets inträde sveps verkligheten in i blå väntan. Magiskt, stillastående, avvaktande blått ljus som förvandlar omgivningarna totalt, bara för en kort tidsrymd, innan det totala mörkret. Overkligt, surrealistiskt och fantastiskt vackert.
Norrsken, stjärnklara nätter och supermånar har förgyllt tillvaron under vintermånaderna. Annars har det mest handlat om oavbrutet snöande och det efterföljande, eviga skottandet. (Empiriska studier visar på ett statistiskt säkerställt samband mellan snödjup och gäddhäng.)
Några snöstormar har också blåst förbi.
Yxskaftkälen nästa. Flyttkaos.
Yxskaftkälen nästa.
Yxskaftkälen nästa och flyttkaos råder.
Allt ska packas för flytt till ett nytt ställe – och inte vilket ställe som helst…
Yxskaftkälen! Smaka på det namnet! Visst är det fantastiskt!!!
Det är så exotiskt att man får ståpäls och lättare andnöd.
“Ortnamnet Yxskaftkälen kommer från käl, med betydelsen ‘skogbeklädd höjd (ås) på utmark’,[1] och förleden ‘yxskaft’, med syftning på att det där fanns bra ämnen till yxskaft. Yxskaftkälen grundades 1758.”
“Yxskaftkälen är en by i Gåxsjö socken, Strömsunds kommun i Jämtland. Byn, som ligger 407 meter över havet, är en typisk så kallad höghöjdsby.” Wikipedia
Yxskaftkälen! En naturskön idyll i de djupa, jämtländska skogarna.
Yxskaftkälen Karta Blandade bilder
Axhandle mountain om man ska vara lite globaliserad och internationell – och det ska man ju vara nu för tiden.
Call of the Wild! Next stop: Yxskaftkälen. I need a change so I´ll give the countryside a try. Yxskaftkälen, a microscopic village in the district / county of Jämtland, in the North of Sweden.
En vän av ordning skulle ju kunna ifrågasätta hela detta företag, och undra vad i hela världen jag ska göra där, långt från ungarna, alla goda kamrater och stadens nöjesutbud… så vilken tur att de flesta jag känner inte är så ordningssamma 😀
Sen är det ju bara att inse det uppenbara… Stället är ju svaret på alla naturromantiska turisters våta drömmar!
Det är dags för någon form av förändring, och även om tanken att jag skulle bli glesbygdsbo kan förefalla långsökt så känns det riktigt kul.
Jag antar att jag aldrig kommer att kunna leva upp till epitetet “gröna vågare”, men jag ser onekligen fram emot att ha en 
trädgård och lite utemiljö att drulla omkring i.
Möjligheter till, och plats för vidlyftiga trädgårdsprojekt finns onekligen i övermått, men jag hoppas även kunna idka andra utrymmeskrävande fritidsaktiviteter… och då tänker jag inte främst på motion och träning.
I have a dream…
Konstrunda i Umeå
Konstrunda i Umeå
Den första helgen i september är det dags för en KONSTRUNDA i Umeå.
Nätverket Kreativt Kaos kommer att delta med en utomhusutställning på Ön och ALLA är hjärtligt välkomna.
Om föreningen:
Föreningens namn: Kreativt Kaos
Föreningens ändamål
Genom kreativa in- och uttryck, en fördomsfri och öppen attityd gentemot alla former av skapande vill vi skapa kreativa mötesplatser för fria tankar och vilda idéer och också sprida våra konstnärliga ideér, likväl som att nyskapande och medskapande och allmänna arbetsformer.
Föreningens säte i Umeå, i Umeå kommun, Västerbottens län.
Medlemskap Föreningen är öppen för alla som vill verka för föreningens vision. Medlem i föreningen är den som aktivt ansökt om medlemskap i föreningen.
Medlemsavgifter Medlemsavgift fastställs av årsmötet. Medlemsavgiften är 100 kr/år.
Vad vi gör: marknad Tidigare kulturevent
Trädgårdskeramik.
Trädgårdskeramik.
Massor av trädgårdskeramik.
Resultaten av en liten minikurs i keramik, som hanns med i mitten av juni, är glaserade och klara. Tydligt är att den naturromantiska känslan håller i sig, ty det mesta handlar om trädgårdskeramik…
Detta skall bli olika varianter av växtstöd så småningom.
Alla vill väl ha Kvitterfinkar och Smådjävlar i sina rabatter
Kvitterfinkar:
Ett alternativt sätt att öka fågelnärvaron i trädgården. Allt är tillverkat i stengods, så dessa skall vara både köld- och vattentåliga.
Engobeprickiga, vanliga svartglaserade av svart lera och sen en krympande blå glasyrmiss som blivit säsongens personliga favorit, Sen experimentellt koboltbubbel
Garden Art. Stone ware birds…
Sen kan man ju behöva lite attityd… Kanske några smådjävlar bland de ljuva violerna…
Trädgårdsdjävlar.
För att balansera upp det hela kan man kanske behöva en och annan Hornpelle i rabatterna. Alternativt kan man betrakta dem som trädgårdsfauner om det känns bättre…
“Faunus
Faunus, som egentligen betyder den välvillige, hulde guden, var en fornitalisk skogs- och fruktbarhetsgud som i den romerska mytologin identifierades med den grekiske skogsguden Pan.Enligt folktron var han en god ande för skog och mark, vilken befordrade jordens fruktbarhet samt skänkte fruktsamhet åt djur och människor, men med tiden blev han alltmer en skogsgud. Skogens ljud sågs som hans röst. Han var son till Picus och avbildades som en satyr som till hälften var get och till hälften människa. Vid sidan av Faunus omtalas den kvinnliga gudomen Fauna (Bona Dea).
Faunus mångfaldigades och faunerna motsvarade då naturväsen som liknar satyrer från grekiska mytologin. Satyrerna, från början skogsväsen, ingick i den grekiska guden Dionysos orgiastiska följe. Fauner är lika satyrer till utseendet, men satyrer hade ursprungligen människofötter medan fauner har klövar. Fauner beskrivs med en mans överkropp och en getabocks ben, svans, klövar och horn. De är skogens väsen, en platsens beskyddare, platsens genius, ande, och väldigt måna om skogens andra varelser.
Begreppet fauna i uttryckssättet flora och fauna kommer härifrån. Det avser inte den kvinnliga gudomen Fauna utan är en pluralform av Faunus och betecknar alla djurarter.
Nu fattas det bara ett par meter armeringsjärn och lite fixande med montering…
Vårens keramiska alster.
Vårens keramiska alster
Det är mycket nu… Bland annat hög tid att uppdatera Eljestness. Har haft häcken full ett bra tag, med skolavslut, katalogiserande och oorganiserat flyttpackande, men nu är det dags för mellanlandning!
Tänkte att jag skulle visa några av vårens keramiska alster från kursen på Folkuniversitetet. Som vanligt tyckte jag inte att det hade blivit något gjort under terminen… och som vanligt häpnade jag när det var dags att frakta hem all odödlig konst som trots allt producerats av tanten.
Världens bästa hobby!!! .Folkuniversitetet, Umeå
Hänryckt och inspirerad av vårens något sena och osäkra ankomst lät jag mig inspireras till några gröna bönor.
Det blev till och med värre än så.
En släng av alternativ religiositet påverkade den allmänt naturromantiska stämningen i sällskapet, så helt plötsligt tog en lite eljest trädgårdängel med gigantisk navel form.
Andra varianter
Det borde vara möjligt att odla något skoj i navelluddet 😀
Som vanligt handlar det om stengods. Gillar faktiskt den här glasyren fast den inte är svart – bara svart-grön.
Part of this season´s production. Inspired by spring I guess, since many things turned out green. A somewhat “eljest” garden angel. Stone ware (I´ll plant something in his over-sized belly button eventually.)
Tidigare alster under terminen hölls i den vanliga färgskalan 🙂
Ytterligare en yppig dam med huvudvärk och hög svansföring.
– Inte i kväll, älskling…
Not tonight,darling. I´ve got a headache
Och ännu en…
Kvinna med sällskapsfisk
Woman with pet fish.
I L80, kap. 13, kan vi läsa följande om hållning av fiskar:
Allmänt om hållande av fiskar
1 § Vid sammansättningen av olika fiskarter och individer ska hänsyn tas till deras eventuella stimbeteende samt till deras fördragsamhet eller ofördragsamhet med varandra så att aggressivitet och stress undviks.
Allmänna råd till 13 kap. 1 §
Utpräglade stimfiskar bör hållas i grupp med fiskar av samma art. riktlinjer-for-hallande-av-sallskapsfisk
Korruption i Sverige.
Korruption i Sverige.
Lite snabbt en önskerepris om svenskars tilltro till sina kommunala företrädare på lokal nivå…
Man kan stilla undra vad som ligger bakom resultatet…
I Transparency Internationals Korruptionsindex ligger Sverige bra till…
har dock en annan bild av verkligheten…
”Sverige är inte befriat från korruption och svenskarna upplever i högre utsträckning än medborgarna i andra nordiska länder att den offentliga sektorn är korrumperad. Det är ett problem som måste tas på allvar. Många kommunala verksamheter är särskilt sårbara för korruption och det finns tydliga brister i granskningen av kommunernas ekonomi.” Källa: ESO
”Länderjämförande undersökningar visar att korruptionsuppfattningarna i Sverige sticker ut i två viktiga avseenden. För det första, i de europeiska staterna i gemen, anser de flesta medborgare att korruption är ett problem företrädesvis i staten, på den centrala politiska nivån.
Till skillnad från denna generella bild uppger svenskarna i större utsträckning att om korruptionsproblem finns, så finns de i kommunerna, på lokal nivå.
Ur teoretisk synpunkt kommer detta inte som någon överraskning, med tanke på hur den svenska välfärdsstaten är organiserad. Flera forskare har gett uttryck för uppfattningen att det därför är i kommunerna som vi bör vara extra vaksamma för korruptionsproblem. De uppgifter som kommunerna ansvarar för – som till exempel fysisk planering, olika typer av tillståndsgivning, inspektion, upphandling och social service – är särskilt riskutsatta för otillbörlig påverkan. Även om undantag finns, får kommunal verksamhet generellt sett sämre granskning av exempelvis media och revision jämfört med hur statsmakten granskas. Att svenska korruptionsproblem sannolikt i större utsträckning finns i kommuner snarare än i staten gör också att vi bör förhålla oss något skeptiska till Sveriges placering i internationella index, som har fokus på den statliga nivån, och sålunda riskerar missa problem som är associerade med maktutövning på lokal nivå.” Källa: ESO
